Sida 1068
274 SlKAKA OCH SÄÖL.
vagnens eller molnvagnens dragare, körare eller spannridare, som offren gälde. Ännu så sent som år 970 synes denna sist anförda uppfattning af äringsoffren hafva i Norden bestått i det allmänna medvetandet. Huru svårtydt det af Snorre i Olaf Tryggvessons saga * införda brottstycket ur Vellekla än må vara, synes dock däraf i hvarje fall framgå, att de genom »Skades ättling» Håkan Ladejarl upplifvade bloten lände »rödskifvans främjare» (raudbrikar raekir) till gagn, hvilket hade till följd, att jorden blef fruktbärande. Hvad denne rödskifvans främjare inom den nordiska mytologien burit för namn kan må hända bli omtvistadt. Enligt V. Rydberg* var han Balder,* och i den senare folktron framstår han klart och tydligt såsom Staffan stalledräng, som vattnar och kör solspannets fem hästar, och som bringar välsignelse och välstånd till bondens boning. Än i dag egnas honom på hans dag — annandag jul — öl och bröd: staffanskanna och staffanskaka. Om den senare heter det i Danmark, att en hvar måste hafva med däraf »for ikke at bli ve graa>.* Hvad staffansölet beträffar må anföras, att man i Finland under 1600-talet göt sådant öfver hästarnas hufvud och rygg, sedan dessa inledts i stugan, hvarefter både hästar och karlar äfven drucko däraf ^ Ännu vid medeltidens slut välsignade kyrkan på Stefans dag årets äring.*
Innan jag slutar denna uppsats, må jag äfven söka besvara eUer belysa ännu en fråga, hvilken måste tränga sig på åtminstone hvarje etnolog och religionsforskare, som genomläser detta. Frågan lyder: har plogbrödet eller offerbrödet själft, såsom bröd betraktadt, möjligen under någon tid ansetts såsom en gudomlighet? Om mjödet — siar- och visdomsdrycken — hafva vi sett, att det under namnet Kvasir varit på väg att intaga en plats bland gudarna på samma sätt som Soma hos hinduerna, Dionysos och sannolikt äfven Gany-
1 Kap. 16.
* Grtrm. mythologiy d. 1, b. 280—281.
' Inom den fornindiska mytvärlden hette han Savitar: >den g:iildh&ndte, rastlöse, som, farande mellan jord och himmel, sätter solen i rörelse». (Rigveda 1, ^, 9.)
* E. T. Kbistensen: Sägn og Övertro f ra Jylland. Köpenhamn 1883. S. 274. ^ Hertzbebo: anf. arb., s. 89.
* Olaus Magnus: Historia de gentibus septentrionalihus. Rom 1S5Ö. S. 506.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
