Sida 422
180 FÅGELN MED SEGERSTENEN, SPRÅNGÖRTEN OCH LIFSÄMNET.
Mer än andra fåglar har dock tamtuppen, om hvilken redan Jnlius Caesar antyder, att han var helig för britterna (han fick ej ätas), tagit arf efter den svarta hackspetten, ja tamhönset öfvertog hos romame till och med dennes värdighet såsom orakelfågel. Tuppen, hvilken att sluta af bland annat Aristofanes' bekanta yttrande, att han var herskare öfver perserna långt innan de hade några mänskliga konungar^, redan i en aflägsen forntid hos de asiatiska arierna var en hackspettens, Pikus', motsvarighet, innehar icke allenast den underbara grenen utan ock den underbara stenen samt i likhet med korpen äfven den underbara fjädern. BeträfP^ande undergrenen, »mäster Erik», inskränker jag mig att hänvisa till min här förut anförda undersökning Om fastlagsriset, företrädesvis sid. 272, 273, samt i samband därmed äfven erinra om sid. 29 i den likaledes redan anförda uppsatsen Såkaka och guUhöna. Jag må endast i förbigående påpeka, att, likasom Pikus dyrkades såsom en i toppen af en stång eller staf sittande hackspett, har Fjalars fågel, tuppen, ännu sin plats i spetsen af majstången och väderflöjelspiran, och enligt de fornnordiska myterna (Pjölsvinnsmål, Völuspå) sitter han i världslifsträdet Mimameids topp. Rörande den underbara fjädern må jag däremot tala utförligare. Att sägnen därom fans i Norden vid hednatidens slut, därom bär den i Ssemunds edda ingående dikten Pjölsvinnsmål vitne. Denna sång förtäljer, huru ljushjälten Svipdag okänd kommer till den mäktige tursens borg för att vinna den där i dvala sänkta gudamön Menglöds kärlek. Han råkar i samtal med portväktaren, hvilken bland annat upplyser honom om, att den, som skall kunna komma in, måste medföra den en skära liknande fjäder, som bäres af den i världsträdets krona sittande glänsande tuppen Vidofnir. Pör att komma i besittning af denna måste han emellertid först skaffa sig den i underjorden befintliga havatein. Jämför man den anförda dikten med Skirnismål, finner man Vidofnirs lieformiga fjäder och Juevakin å ena sidan motsvaras af Prös svärd och gambantein, tamsvöndr å den andra. Pöreställningen, att de skärformiga fjädrarna i tuppens
^ Abistofanes: anf. arb. v. 482—484.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
