Sida 108
Minnen från Medeltiden
Deth walte den ädli Stoltz Elisifs släkt, Som upsagt sitt trohetz band. Kung Albrect swa wredlika swor: Han skulle hennes frändar betala, Swa snarlika han til Falkping ls) for, Att föra krig mot dem alla. Den rika Drottning Margareta hon swara swa snart, Hon wille dem alla förswara Ooh alla hans tyskar wille hon dräpa fart Och Drottning öfwer Swerike wara. Nade Gud dem alla som orsaken war Att Swerige kom i den wanda, Swa nog blod de utgutit har Förrn landet kom Drottning Margareta tilhanda. Den lange Bernhard qwar i Stockholm blef, Att där förbida och wänta, Den helig-be Urbans tillatilse bref, jDär pa han flitelika trängta. Men när han fick deth sorglika bod, Atf Kung Albrect måtte fangen vara, Swa snarlika han fatte deth rad Oeh gaf sig i Hättebrödra skara, Men maste sen ifra Stockholm fly, Stoltz Elisif han med sig tog, Han gaf sig på en skuta ny, Och yfwir deth salta hafwit drog. Bernhard lian seglar i böljorna blå Hans segel de stodo swa spände, Stoltz Elisif fäller swa mången tår Alt yfwir sitt stora älände. Den Bernhard later sik stränglika höra, Han henne til - - swa swfire - - talar 16) Falköping.
Källa: Project Runeberg ·
