Sida 130
Prieur ...
primtalens grundegenskaper ännu det mesta återstår att göra. G. E.
Primula L., hvifva, bot., ett slägte af lägre örter med vanligtvis mångåriga rotstockar, bildande typen för nat. fam. Primulaceae Vent, som igenkännes genom nästan likformigt 5-flikigt blomfoder (sällan med 4--6 eller nere flikar). Kronan är sambladig, regelbunden, med samma flikantal som fodret samt lika antal ståndare, motsatta kronflikarna. Frukten är en 1-rummig, mångfröig kapsel med fritt, centralt fröfäste. Hos Primula är kronan tratt- eller fat-lik, med cylindrisk eller upptill vidgad pip samt 5-deladt bräm med omvändt hjertlika flikar. De i kronpipen inneslutna 5 ståndarna (kl. Pentandria L.) hafva korta, fria strängar. Märket är klotrundt på utdraget stift, hvilket liksom ståndarna vexlar i längd hos olika blommor (dimorfi). Kapseln är äggformig eller nästan cylindrisk samt öppnar sig med 5, ibland 2-klufna tänder. Allmänt bekant är den vackra gullhvifvan, P. officinalis (L.) Jacqv. (P. veris officinalis L.), som om våren med sina i flock på en bladlös stängel sittande gula blommor pryder ängar och gräsvuxna backar. Denna art har i folkspråket en mängd namn: oxlägg (yxlägg), gökblomma, gökbyxor (den är samtidig med gökens ankomst), himmelsnycklar, jungfru Mariae nycklar, majnyckel, nyckelblomma, kattstöflar, sempertuppa m. fl. På kärrängar växer majhvifvan, P. farinosa L., med hvitpudrade, i rosett sittande blad och violetta eller gridelina blommor. Fjälltrakterna hysa egna arter, och ett par arter, P. elatior L. och P. acaulis L., förekomma sällsynta i södra Sveriges ek- och bokskogar eller parker. I trädgårdarna odlas ofta den skönblommiga aurikeln, P. auricula L., hvars hufvudform tillhör Alperna, men af hvilken genom odling en mängd afarter uppkommit. Blommorna äro användbara till ett behagligt te, som begagnats mot svindel. O. T. S.
Primulaceae, en naturlig växtfamilj, till hvilken höra slägtena Primula (se d. o.), Androsace, Hottonia, Lysimachia, Naumburgia, Trientalis, Samolus, Anagallis, Glaux m. fl. O. T. S.
Primum mobile, Lat., den yttersta af de kristallsferer, som de äldre grekiske astronomerna tänkte sig rotera kring jorden, och på hvilken fixstjernorna föreställdes vara fastnaglade.
Primus, Lat, först, främst; den förste (den »som sitter öfverst) bland lärjungarna i en skolklass (jfr Dux); den främste (den som har de flesta betygsenheterna) bland promovendi vid en doktors-promotion. Jfr Promotion och Ultimus. -- Primus inter pares, »den främste bland sina likar», den ypperste i samlingen.
Primär (af Lat. primarius, som kommer först i ordningen), ursprunglig; begynnelse-; grundläggande, förberedande (i fråga om undervisning; se Folkskola). -- Primärt kallas ett sånadt sjukdomssymtom, som inställer sig först och härleder sig omedelbart ur sjukdomsorsaken. En bergart säges vara primär, då den bibehållit sitt ursprungliga tillstånd. Mots. sekundär.
Prince of Wales Island [prins åv oä'ls ejland]. 1. Britisk ö i Torres sund, Australien, mellan York-halfön i Queensland och Nya Guinea, skild från York-halfön genom Endeavou-strait. Den upptäcktes af kapten Cook 1770 och är ryktbar för sitt perlfiske. -- 2. Officiel benämning på Pinang (se d. o.).
Princeps (plur. principes), Lat., egentl. den, som gör början till eller går i spetsen för något (t. ex. princeps rogationis, den egentlige förslagsställaren vid ett lagförslag); förman eller ordförande (t. ex. för en beskickning); den ypperste eller den ledande mannen. -- Med princeps senatus menades den, som var uppförd främst på listan öfver senatorerna, en utmärkelse, som i begynnelsen tillkom den äldste f. d. censorn, men sedan af censorerna tilldelades någon framstående man i allmänhet. Då Augustus hade fått en våldsmakt i samhället, var han mån om att bevara de republikanska formerna och lät derför efter år 28 f. Kr. kalla sig princeps, såsom den å listan öfver senaten främst uppförde. Kejsareväldet gick också länge under namn af principatus, under det att kejsaren kallades imperator såsom utöfvande den militära makten. Småningom blef dock den sistnämnda titeln jämte den af Caesar Augustus förherskande. -- Princeps juventutis, d. v. s. den förnämste af det romerska ridderskapet, användes, efter äldre bruk i fråga om unga förnäma riddare, såsom hederstitel för Augustus' dottersöner Cajus och Lucius Caesar samt sedermera för andra kejserliga prinsar. -- I den äldre taktiska uppställningen kallades den romerska härens 1:sta linie principes. Senare öfvergick detta namn på 2:dra linien; den 1:sta kallades då hastati, den 3:dje triarii (se Legion 3). -- Ordet principes betydde jämväl förnäma, högtuppsatta män i allmänhet. Såsom politisk term var det liktydigt med optimates. R. Tdh.
Prince Regent's inlet [prins ridjents], ett 1819 af Parry upptäckt sund i arktiska Nord-Amerika, förer från Barrows sund söderut till Boothia-viken.
Prince-Smith [prins-], John, engelsk-tysk nationalekonom, stiftare af frihandelspartiet i Tyskland, föddes i London 1809 och tillbragte sin ungdom i Guyana, hvarest hans fader var britisk civilguvernör, drogs sedermera af Cobden in i frihandelsrörelsen och hängaf sig ifrigt åt nationalekonomiska studier. Han blef på 1830-talet lärare i engelska i Elbing, men flyttade under följ. årtiondet till Berlin, hvarest han i tidningar och ströskrifter förfäktade frihandelssaken med logisk skärpa, ehuru något abstrakt, samt länge var ordförande i Volkswirtschaftliche gesellschaft. P. representerade 1861--66 Stettin i preussiska representantkammaren och 1871--73 Anhalt i tyska riksdagen samt slöt sig der till de nationalliberale. Död 1874. Hans »Gesammelte schriften» jämte lefnadsteckning utgåfvos i 3 bd 1877--80.
Princeton [pri'nstön], kommun (township) och köping i nord-amerikanska staten New Jersey, vid Delaware--Rariton-kanalen och en bibana till Pennsylvania-jernvägen. 4,348 innev. (1880) i kommunen. P. är säte för Princeton l. New Jersey college, stiftadt 1746 af
Källa: Project Runeberg ·