Sida 191
Psalmbok ...
upprepas huru många gånger som hälst, som man fortfar att betrakta föremålet. En enkel ritning utan skuggor på ett plan kan understundom synas föreställa tvänne olika solida figurer eller en och samma figur, sedd från två olika håll, t. ex. en ofvanifrån sedd stympad kon och det inre af ett rör. Detta inträffar, när båda dessa figurer hafva samma projektionsfigur i planet. Af de båda lika stora sektorerna i fig. 1 synes den högra vara större än den
Fig. 1.
andra, emedan ögat väntar sig ett afsmalnande mot höger. De tre i verkligheten parallella linierna i fig. 2 tyckas omvexlande konvergera
Fig. 2.
och divergera. -- Psevdoskopiska bilder kunna visa sig, såväl när man betraktar ett föremål med ett öga, som när båda ögonen användas och äfven vid stereoskopbilder. Wheatstone har uppfunnit ett instrument, som han benämner psevdoskop, och hvarmed bilder, som i stereoskopet visa sig konvexa mot åskådaren, synas konkava och tvärtom. R. R.
Psevdosymmetri (af Grek. psevdes, falsk), miner., det förhållande, då kristaller af lägre symmetrigrad äro sammanvuxna så, att de visa en högre grad af symmetri än det kristallsystem, till hvilket de höra. Förhållandet benämnes äfven mimesi, och kristallerna kallas mimetiska kristaller. Ant. Sj.
Psidium L., bot., farmak., ett slägte af vackra träd, hörande till nat. fam. Myrtaceae R. Br., kl. Icosandria L. Blomfodret är sambladigt, 5-klufvet, blomkronan 5-bladig. Frukten sitter under blomman och är vid mognaden ett enrummigt, mångfröigt bär. Detta slägte tillhör ursprungligen Syd-Amerika och Vestindien, men flere arter af detsamma äro öfverflyttade till Asiens varma trakter. Ps. pomiferum L. och Ps. pyriferum L. (numera sammanförda under Ps. Guajava Raddi) hafva särdeles välsmakande, syrliga frukter (»guavas» enl. Lindley), af hvilka med vatten beredes en läskande dryck åt febersjuka. Rotbark och blad hafva användning såsom sammandragande läkemedel. Flere andra arter lemna angenäma bärfrukter. O. T. S.
Psilander, Gustaf von, friherre, sjömilitär, sonson till Petrus Nicolai Psilander, som 1614--31 var kyrkoherde i Hvittaryds, Berga och Dörarps församlingar inom Kronobergs län, och som blef stamfader för friherrliga ätten von Psilander samt adliga ätterna Psilanderhielm och Psilandersköld. Gustaf P. föddes d. 16 Aug. 1669 i Stockholm, började sin tjenstgöring vid amiralitetet såsom kompaniskrifvare 1687, blef följande året arklimastare och 1689 konstapel, men fick s. å. tillåtelse att gå i holländsk tjenst, till en början som matros. Han deltog i holländska flottans strider de följande åren och återkom till Karlskrona 1695. Året förut hade han blifvit underlöjtnant vid svenska amiralitetet samt befordrades till öfverlöjtnant 1697 och till kapten 1700. Såsom sådan förde han 1704 50-kanonskeppet »Öland», som hade att konvojera åtskilliga svenska handelsfartyg förbi engelska kusten. Utanför Orfordness mötte han d. 28 Juli en engelsk eskader af 8 linieskepp och 1 fregatt under befäl af schoutbynachten W. Whetstone. Uppfordrad att medelst flaggans strykande helsa de engelska örlogsskeppen, vägrade han denna helsning, hvilken han fann förödmjukande för svenska flaggan. Följden blef ett skarpt lag från 54-kanonskeppet »Worcester», det främsta i den engelska eskadern, men P. gaf ett så kraftigt svar, att »Worcester» backade undan. Äfven ett annat skepp, som kom upp längs »Ölands» sida, måste vika för det svenska skeppets eld. Från kl. 1/2 1 till kl. 5 e. m. (»i 9 glas») fortsatte P. den ojämna striden, men sedan »Öland» blifvit å alla sidor omringadt, stängerna gått öfver bord och skeppet ej längre kunde manövrera, måste han gifva sig. Af fartygets besättning voro 16 döda och 37 sårade. Det hjeltemodiga försvaret väckte emellertid sådant uppseende, att P. blef på det mest smickrande sätt mottagen i England, hvarjämte drottning Anna erbjöd honom en högre plats inom engelska marinen. Då han emellertid vägrade att gå ur svensk tjenst, lät drottningen åter iståndsätta skeppet »Öland» samt tillät honom att dermed återvända till Sverige Der gick det sedermera raskare med hans befordringar. Han blef holmmajor i Karlskrona 1710, adlades 1712, blef Viceamiral 1714, amiral 1715, landshöfding å Gotland 1716, friherre 1719, landshöfding i Kalmar län och å Öland 1728 och president i Amiralitets-kollegium 1734. P. afled i Karlskrona d. 18 Mars 1738. Han skildras såsom en storväxt man, med ädelt och vackert yttre samt till sinnet lätt och glad. Svenska akademien lät 1831 öfver honom slå en medalj. »Ölands» strid är besjungen af Oscar Fredrik (kon. Oskar II) i »Ur svenska flottans minnen» och på duken skildrad af marinmålaren J. A. S. Berg (Nationalmuseum). P. O. Bm.
Psilanderhielm, Nils, mineralog, brorson till frih. Gustaf von Psilander, föddes i Karlskrona d. 26 Nov. 1706, företog efter slutade studier vid Upsala akademi resor i vetenskapligt syfte till Öland och Gotland, tog närmare kännedom om de norska bergverken samt öfverlemnade, vid återkomsten till Sverige 1727, till Bergskollegium de anmärkningar han under dessa resor
Källa: Project Runeberg ·