Sida 444
Rekarne ...
cirkulära funktioner kunna rektifikation af cirkeln och medelst elliptiska funktioner rektifikation af ellipsen utföras. -- 2. Kem., omdestillera, eller underkasta en redan destillerad vätska ny destillation, för att befria henne från flyktigare eller mindre flyktiga inblandningar. Sjelfva tillvägagåendet benämnes rektifikation. De apparater, som man använder för att i en enda operation destillera och omdestillera en vätska, benämnas rektifikatorer (se Bränvinsbränning, sp. 1254). 1. G. E. 2. P. T. C.
Rektifikation. Se Rektificera.
Rektion (Lat. rectio, styrelse), ett ords kraft att i satsföljden styra ett annat; en styrd satsdels förhållande till den styrande satsdelen.
Rektor (Lat. rector, styresman, ledare), den bland lärarna vid en undervisningsanstalt (skola, institut, universitet), hvilken tillika är styresman för läroverket; skolföreståndare. (I England har ordet rector betydelsen kyrkoherde.) Vid de högre allmänna läroverken i Sverige tillsättes rektor på förordnande för viss tid eller tills vidare af K. M:t. Vid de svenska universiteten gick rektorsämbetet fordom i tur bland professorerna och innehades ett år (vid gymnasierna gick ämbetet på samma sätt i tur bland lektorerna). Nu utse universitetens större konsistorier hvart annat år en af sina ledamöter till rektor. Vid flere universitet hade rektor fordom furstlig rang och stora förmånsrätter, hvaraf minnen spåras i den vid akademiska högtidligheter utvecklade ståten. (Jfr Illustris och Magnificus). Karolinska medico-kirurgiska institutets rektor väljes af och bland lärarekollegiets ledamöter för tre år. -- Rektorat, rektorsämbetet, rektorssyssla. Jfr Konrektor och Prorektor.
Rektorist, lärjunge i högsta klassen, »rektorsklassen», af den forna trivialskolan.
Rektorsprogram. Se Program.
Rekuperator (af Lat. recuperare, återvinna), metallurg., kallas en förvärmningsapparat, hvilken har samma uppgift som regeneratorerna (se d. o.), nämligen att använda det förlorade värmet från en ugn för att dermed öfverhetta de till ugnen inströmmande gaserna och förbränningsluften, men hvari den vid regeneratorerna nödiga omkastningsventilen undvikes. Rekuperatorn utgöres nämligen af en mängd i en kammare under ugnen glest inlagda rör af eldfast lera, hvilka uppvärmas af de omkring dem utströmmande förbränningsprodukterna från ugnen, under det att de till ugnen gående gaserna och luften gå inuti sina särskilda rör och upptaga värmet från dessas väggar. Rekuperatorerna hafva således en viss likhet med de gamla rörapparaterna, men vid dem äro de olägenheterna fästa, att lerrören ej äro lika täta som tackjernsrören (hvilka ej kunna användas till följd af den höga temperaturen) samt svåra att ombyta. För öfrigt äro dessa apparater ej så effektiva som regeneratorerna, hvarför de ej häller kommit till synnerligen stor användning. C. A. D.
Rekurrens (af Lat. recurrere, löpa ånyo, upprepas), geol., upprepning. Då i en eruptiv bergart något mineral befinnes hafva icke på en gång, utan två särskilda gånger utkristalliserat ur den ursprungliga smältmassan, säges det förekomma »med rekurrens» eller vara »af två generationer». Så är händelsen hos bergarter, som hafva porfyrisk struktur. De i den finkorniga mineralblandningen likasom inneslutna, större kristallerna af något bland dennes mineral hafva först utskilts och tillhöra så att säga en äldre generation. E. E.
Rekurrent feber (af Lat. recurrere, återkomma). Se Febris recurrens.
Rekurrent serie (se Rekurrens), matem., kallas en potensserie, der koefficienterna för ett antal successiva termer äro förbundna med hvarandra genom en lineär eqvation med konstanta koefficienter. Om termerna i den rekurrenta, serien äro
u0, u1x2, u2x2, u3x2, o. s. v. och man antager, att i den nämnda eqvationen böra ingå tre termer, så kan denna eqvation sättas under formen un + 2 = aun + 1 + bun, der un, un + 1, + un + 2, utmärka koefficienterna för x ,xn + 1 ,xn + 2 serien och a, b äro konstanter. Det enklaste slaget af rekurrenta serier är den geometriska serien a, aqx, aq2x2, aq3x3, o. s. v. i hvilken koefficienterna för två successiva termer äro förbundna genom eqvationen un + 1 = q un . -- Då eqvationen mellan termerna är gifven, kunna. summan och den allmänna termen genom en enkel metod bestämmas; om t. ex. den gifna eqvationen är un + 2 =4 un + 1 - 3 un och man antager de två första termerna vara 1 och 4, så blir den allmänna termen 1/2 (3n +1 - 1) xn och summan af hela serien
1
-------------------
1 - 4x + 3 x2
Hvarje bruten rationel funktion kan utvecklas i rekurrent serie.
Teorien för de rekurrenta serierna utbildades först af Moivre och fulländades af Euler. Den användes af Moivre inom sannolikhetskalkylen och af Daniel Bernoulli vid approximativ beräkning af numeriska eqvationers rötter. Då emellertid sättet för bestämmande af den allmänna termen i sak sammanfaller med lösningen af en lineär differenseqvation, har teorien för rekurrenta serier genom differenskalkylens utbildning förlorat sin väsentliga betydelse. G. E.
Rekyl (Fr. recul), krigsv., ett eldvapens tillbakastudsning vid skottlossningen till följd af krutets fysiska verkan. Ju mindre rekylen är, dess bättre är det. Särskilda anordningar göras derför vid de tunga eldvapnen för att upphäfva eller åtminstone minska rekylen. Jfr Lavettage, sp. 912. H. W. W.
Relais [rölä]. Se Relä.
Reland [röla'ng], Hadrian, fransk-holländsk orientalist, f. i Holland 1676, d. 1718 såsom professor i orientaliska språk och kyrkohistoria vid Utrechts universitet, utgaf bl. a. ett ännu
Källa: Project Runeberg ·