Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete

Originalsida 463
Originalsida 463
Originalsida 462
Originalsida 463
462–463

Sida 463

René ...

k. sekreta bihanget, hvilket bjöd regeringen vid lägligt tillfälle angripa Ryssland. Vid 1740 års riksdag, då han äfvenledes, liksom vid alla följande riksdagar, som han bevistade, var ledamot af Sekreta utskottet, hörde han naturligtvis till de lifligaste förespråkarna af det krig mot Ryssland, som 1743 fick en så snöplig utgång. Under större delen af 1740-talet vistades R. i Stockholm såsom kommissarie i Rikets ständers kontor, men 1747 blef han genom tjenstebyte borgmästare i Arboga. Såsom borgareståndsrepresentant för Arboga, Kungsbacka och Alingsås gjorde han sig vid 1751 års riksdag bemärkt för utprägladt republikanska tänkesätt, men sin egentliga namnkunnighet vann han vid 1755--56 års riksdag. Han förordnades då till åklagare vid den ständernas kommission, som egentligen tillsattes för att döma deltagarna i det stormiga uppträde i bondeståndet d. 29 Nov. 1755, i hvilket man spårade det maktlystna hofvets eggelser, och sedermera fick den omfattande uppgiften att ransaka och döma med anledning af den 1756 upptäckta planen att på våldsamt sätt störta ständernas makt och öka konungens myndighet. R. framställde de strängaste ansvarsyrkanden, och ehuru dessa i de flesta fall mildrades, flöt dock blod tillräckligt för att bereda kommissionen sjelf och dess aktör ett hemskt minne. R. belönades för sitt nit att skydda friheten med en gratifikation på 24,000 dlr s. m., utom särskild omkostnadsersättning, samt löfte om bankokommissaries tjenst, lön och pension. Vid 1760--62 års riksdag, hvarunder R. valdes till vice talman i borgareståndet, kämpade han manligt för att rädda det då ramlande hattpartiets koryféer, men framträdde också som förkämpe för de ofrälse ståndens rätt emot adeln -- ett exempel på den inre upplösning partierna undergingo vid frihetstidens slut. Han föreslog bl. a., att alla ämbeten endast till hälften skulle besättas med adelsmän, och arbetade för att ofrälse skulle kunna beklädas med rådspurpurn. De tre ofrälse stånden gåfvo honom 1761 förord till ett ledigt borgmästareämbete i Stockholm, men vid valet fick han endast 4 röster, medan 48 tillföllo medtäflaren. Han utnämndes i stället, 1762, enligt löfte, till bankokommissarie, men tog genast afsked -- med bibehållande af hela lönen och pensionsrätt för enka och barn. Död i Stockholm i Juli 1764. R. »ger bilden af en partifanatiker, som gått längre än de flesta, äfven under partiyrans tidehvarf, i hänsynslöshet under striden mot motståndare och i valet af medel för sina syftens befrämjande . . . Genom studier synes han hafva bildat sig ett abstrakt frihetsideal, som i hans ögon nära motsvarades af frihetstidens svenska statsform» (jfr E. Tegnérs uppsats i »Sv. biogr. lex. Ny följd», 8:de bdt).

Reni, stad i ryska guvern. Besarabien, vid Pruts förening med Donau. Omkr. 4,000 innev. R. ligger i den del af Besarabien, som 1856--78 var förenad med Moldau.

Reni, Guido, italiensk målare af den senare Bologna-skolan, eller Caracciernas skola, f. i Bologna 1575, d. derst. 1642, kom redan vid 9 års ålder i skola hos Antwerpenmålaren Calvaert, som slagit sig ned i Bologna, men öfvergick till Caraccierna, innan han var 20 år, och blef medhjelpare åt Ludovico C. i hans tidigaste ungdomsarbeten. Han blef 1598 sjelfständig målare och utförde åtskilliga fresker (i Pal. pubblico och Pal. Zani), hvilka nu äro förstörda, hvarjämte han antages vid samma tid hafva utfört det porträtt, som traditionen säger skola föreställa den olyckliga, 1599 för fadermord halshuggna Beatrice Cenci (nu i Pal. Barberini, Rom). Denna bild målades på en resa till Rom, der han hade tillfälle att se och studera antiken. Men 1605 befann han sig på fullt allvar sysselsatt i Rom, påverkad först af den naturalism, hvars målsman var Michelangelo da Caravaggio, i hvilkens manér han målade bl. a. sin kraftfulla Kristi korsfästelse (i Vatikanen). Men han dämpade snart öfverdrifterna och arbetade sig fram till en klar och glödande stil, som utmärker hans arbeten under hans kraftigaste ålder. Hit höra S. Andreas vandring till afrättsplatsen (i S. Gregorio i Rom), den härliga Änglakonserten (i samma kyrka), den berömda Aurora, solguden på sin vagn, omgifven af timmarna och företrädd af morgonrodnaden (färdig 1609, takbild i trädgårdspaviljongen till Pal. Rospigliosi i Rom), samt fresker i Qvirinalens kapell och i påfven Paul V:s grafkapell i S. Maria maggiore. 1612 återvände han till sin födelsestad. Under det följande skedet i sitt lif till 1620 utförde han flere stora altartaflor, såsom Apostlarna Petrus och Paulus (i Brera, Milano), Betlehemitiska barnamordet och den gripande Pietà med Bolognas skyddshelgon nedanför samt den patetiska Korsfästelsen (alla 3 i Bolognas pinakotek), Marias himmelsfärd (i S. Ambrogio, Genua, och i Münchens pinakotek) samt fresken S. Dominicus' upptagande i himmelen (i helgonets kapell i kyrkan af samma namn, Bologna), en bild, utmärkt för sin kraftigt verkande färg. -- Under några år efter 1620 befann R. sig på rörlig fot. Han målade i Ravenna, kallades 1621 till Neapel, men tvangs af der varande konstnärers hotelser att lemna staden, hvilket öde han äfven hade i Rom 1622. Återkommen till Bologna, stannade han der sina sista 20 lefnadsår, arbetande i alla arter af måleri, hvarunder hans stil undergick en förändring, i det han småningom vardt alltmera svag i modelleringen och sentimental i uttrycket och hans ton från den varma och djupa glöden gick öfver till en kall silfverglans, som ibland sjönk ned till färglöshet. Dessutom drefs han på gamla dagar af penningebekymmer, ådragna genom spelpassion, till slarfvig produktion och flerfaldig upprepning af samma ämnen. Mångfaldiga taflor från denna tid finnas i Europas alla samlingar: dels religiösa bilder, såsom Mikael, Heliga natten (2 gånger), hans gripande skildringar af S. Sebastian (på Capitolium, i Madrid och Louvre), hans ofta tillgjorda Magdalenor (i flere samlingar), med hufvud efter Niobe, samt manliga och qvinliga helgon af samma karakter, men framför alla bröstbilden

Källa: Project Runeberg · ·