Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete

i ett fördrag eller en författningsurkund. I denna bemärkelse brukas ordet särskildt om författningsändringar i den franska republiken. -- 3. Jur., det rättsmedel, hvarigenom klagan föres hos konungen (Högsta domstolen) öfver hofrätts hufvudsakliga beslut i tvistemål. I 30:de kap. Rättegångsbalken förekomma bestämmelserna om detta rättsmedel. Den, som vill söka revision, skall innan kl. 12 å tjugonde dagen, den oräknad då hofrättens dom föll, skriftligen tillkännagifva det i hofrätten (revisionsansökning) och tillika der insätta revisionsskillingen (ett hundra kronor). Hofrätten meddelar utslag öfver revisionsansökningen och utsätter deri ej mindre å hvilken dag sökanden har att hos konungen ingifva sin deduktion än ock hvad sökanden dessförinnan har att iakttaga, de s. k. praestanda recisionis. Dessa äro att sökanden 1) inom 1 månad efter revisionsutslagets meddelande till hofrätten i enlighet med reqvisition hemtad i dess kansli inlemnar lösen och stämpelpapper för hofrättens protokoll i saken, 2) ställer borgen för kostnad och skada samt 3) gifver omant ut hvad honom ådömdt är eller insätter det hos Konungens befallningshafvande eller i taka händer, såvida ej det, hvarom dömdt blifvit, är sådant, att ändringssökandet blefve onyttigt, der domen skulle fullgöras. Saknar han medel att fullgöra domen, innehåller 30:de kap. 5 § Rättegångsbalken föreskrifter om hvad sökanden har att iakttaga för att vid sådant förhållande få hos konungen fullfölja sin talan. Bevis öfver att praestanda blifvit af sökanden fullgjorda skall af honom ingifvas till hofrätten före inställelsedagen hos konungen, hvarefter hofrätten resolverar huruvida praestanda blifvit rätteligen fullgjorda. Finnes detta vara fallet, skall sökanden å den föreskrifna dagen jämte hofrättens utslag öfver praestanda ingifva sin deduktion i Justitierevisionsexpeditionen. Motparten bör dervid vara tillstädes för att mottaga deduktionen, och eger han att å den 22:dra dagen, den oräknad, då han mottog deduktionen, afgifva sitt skriftliga svaromål, eller den s. k. kontradeduktionen. L. A.

Revisionsansökan, jur., skriftligt tillkännagifvande att revision sökes. Se Revision.

Revisionsdepartement är ett genom k. resolution d. 23 Mars 1822 inrättadt norskt regeringsdepartement, hvilket f. n. omfattar 7 revisionskontor, med hvar sin byråchef i spetsen. Departementet granskar de flesta af statens och andra offentliga kassors räkenskaper. I några enstaka fall verkställes revisionen af det departement, dit förvaltningen närmast hör. Sålunda har Kirkedepartementet ett revisionskontor för offentliga stiftelser och ett för offentliga fonder, Indre departementet ett kontor för revision af postverkets räkenskaper. Man har en längre tid tänkt företaga en ändring af hela revisionsväsendet, men ännu ej fattat något definitivt beslut i frågan. Y. N.

Revisionskammaren, kamer., var 1635--87 benämningen på en afdelning i Kammarkollegium, der granskning af allmänna redogörelser verkställdes. Namnet ändrades sedermera till Kammarrevisionen (se d. o.). Kbg.

Revisionskommissarie. Se Kammarrätten.

Revisionssekreterare, jur., ledamot i Nedre justitierevisionen (se d. o.) med skyldighet att bereda och föredraga de mål, som förekomma i Högsta domstolen. -- Redan före Nedre justitierevisionens inrättande såsom en särskild afdelning af K. M:ts kansli upptogs bland de personer, hvilka hörde till Kanslikollegium, »en sekreterare af revisionen» (kansliordningen d. 22 Sept. 1661). I följande kansliordningar bibehölls benämningen »sekreterare vid revisionen» å de ämbetsmän i kansliet, hvilka skulle föredraga i Rådet de mål och ärenden, hvilka uti justitieväsendet inkommo till K. M:ts revision, och denna benämning förändrades i instruktionen för Nedre justitierevisionen d. 3 Aug. 1809 till revisionssekreterare. L. A.

Revisionssjälar. Se Kommunalbeskattning, sp. 1105.

Revisionsskilling, jur., den penningsumma (f. n. ett hundra kr.), som skall ingifvas i hofrätt, då part söker revision (se d. o.). Säger någon, att han är så fattig, att han ej i löst och fast gods, som för gäld ej häftar, eger 500 daler (d. v. s. 250 kr.) att betala revisionsskilling och lösa hofrättens protokoll, skall han i revisionsansökningen anmäla detta, och får han straxt styrka detta med sin ed, om vederparten åtnöjes dermed. Hvarom icke, låter hofrätten förhållandet undersökas af domaren i orten. Å landet förordnar häradshöfdingen två nämndemän eller andra edsvurne män att uppteckna och värdera partens egendom. Finnes egendomen ej stiga till 250 kr. och fäster sökanden med ed inför hofrätten eller med hofrättens tillstånd inför domaren i orten, att han ej eger mera gods, då må han fullfölja saken utan erläggande af revisionsskilling eller lösen. -- Från nedsättande af revisionsskilling äro emellertid befriade de, som föra konungens och kronans eller någon stads eller menighets talan, äfvensom vissa allmänna inrättningar. Revisionsskillingen förloras af den ändringssökande parten, endast då han ej fullföljer ändringssökandet eller konungen fastställer hofrättens dom. Ändrar åter konungen i någon del den öfverklagade domen, återfår parten revisionsskillingen. L. A.

Revisor (se Revidera), en funktionär, som till följd af sin tjenstebefattning eller genom särskildt uppdrag har till uppgift att granska vissa räkenskaper och dermed i samband stående förvaltningsåtgöranden. Vid de flesta af de centrala förvaltande verken finnas anställda en eller flere revisorer för granskning af räkenskaper samt uppbörds- och redogörelsehandlingar. Af särskild betydelse äro Kammarrättens revisionsafdelning med 3 revisionskommissarier och 18 revisorer samt Generalpost- och Generaltullstyrelsens revisionsbyråar. Äfven Riksbanken och Riksgäldskontoret hafva revisorer bland sina tjenstemän. Om reviderande tjenstemäns sportler i tjensten vid revision se Anmärkningsprocent. Statsverkets, Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning granskas för öfrigt årligen af Riksdagens revisorer, s. k.