Sida 711
Roos ...
boktryckarelärling. Han innehade 1844--47 eget boktryckeri i Vadstena och egnade sig sedermera åt typografisk verksamhet i Stockholm, hvarest han dog d. 29 Dec. 1877. En ej ringa formbegåfning och förmåga af naturskildring framträda i R:s för öfrigt mycket omogna dikt Yxna (1838), en omfångsrik »göthisk saga». Sedermera fattade R. planen att åstadkomma en lärobok öfver »hufvudgrunderna i de för ett borgerligt samfundslif nödigaste vetenskaper». Under många umbäranden samlade han oförtrutet källor och upplysningar samt både författade och satte, utan andras biträde, det ganska digra arbetet Den kunskapsrike skolmästaren (12 hftn, 1857--64; 3:dje uppl. 1882), innefattande språklära, räknekonst, förståndslära, sedelära, astronomi, geologi, naturlära, naturalhistoria, geografi, historia, »lärdoms- och konsthistoria», religionshistoria (i starkt rationalistisk behandling), näringar, sundhetslära, års- och tideräkningen samt förklaring af utländska ord. Många nyttiga upplysningar finnas i detta omsorgsfulla arbete, hvilket dock här och der röjer sin författares egenskap af avtodidakt.
Rosario. 1. Stad och vigtig hamn i Argentinska republiken, prov. Santa Fé, ligger på högra stranden af Paraná, 300 km. ofvanför Buenos Aires. Det var ännu 1853 en by, med mindre än 4,000 innev., men uppblomstrade hastigt, sedan det 1854 blifvit importhamn, och är nu republikens största stad näst Buenos Aires samt räknade 45,000 innev. 1885. R. är medelpunkt för handeln emellan provinserna Paraná och Anderna och utgångspunkt för den 1885 fullbordade jernvägen R.--San Juan. Stora jerngjuterier, tegelbruk, sågar och qvarnar, garfverier och bryggerier. -- 2. Stad i mejikanska staten Sinaloa, ligger vid kustfloden Rio Chamatla och vid landsvägen från staten Jalisco till hamnstaden Mazatlan samt är mellanhand i denna stads handel med det inre. Omkr. 5,000 innev.
Rosarium, Lat., rosenkrans (se d. o.).
Rosartad influenza, veterinärv., en farsot hos hästar, som utbreder sig ganska hastigt och inom stora områden. Det senaste större utbrottet af sjukdomen egde rum 1881--83, då den spred sig öfver nästan hela Europa och under 1883 förekom i Skåne samt i Stockholm och angränsande län. Orsak till sjukdomen är ett smittämne, hvars natur icke är känd. Det upptages sannolikt med den inandade luften, och sjukdomen utbryter 4--7 dagar derefter hos flertalet af de hästar, som varit utsatta för inverkan af smittämnet. Kännetecken äro stark feber (ändtarmstemperaturen 40--42° C.), ansvällning af ögonlocken, af ögats bindehinna och af extremiteterna, bedöfning, upphörd foderlust, förstoppning, sällan utsot. Sjukdomen varar 6--10 dagar, sällan längre, och öfvergår i flertalet fall i helsa. Då döden inträder, sker det på grund af serösa utgjutningar i hjernans hålor och emellan dess hinnor eller till följd af hjertförlamning. -- Fordom hänfördes såväl den nu ifrågavarande sjukdomen som äfven lungröta under benämningen influenza, men de skiljas lätt ifrån hvarandra derigenom att den mest framträdande sjukdomsprocessen vid lungröta är en akut lunginflammation, förorsakad af en oval mikrob eller klyfsvamp. Behandlingen af sjukdomen bör öfverlåtas åt en veterinär; och till förekommande af farsotens utbredning böra de sjuka hästarna hållas väl afskilda från friska hästar, hvarjämte, efter farsotens upphörande, en grundlig desinfektion företages i det stall, der de sjuka hästarna uppehållit sig. C. A. L.
Rosas, don Juan Manuel Ortiz de, diktator i Argentinska republiken (La Plata-staterna), f. i Buenos Aires 1793, växte upp i otyglad frihet bland gauchos, hvilkas karaktersdrag -- slughet, energi och grymhet -- han behöll hela lifvet igenom. Sedan han 1820 med en trupp (»Colorados») dragit till guvernören Rodriguez' försvar, uppträdde han 1828 såsom federalisternas målsman gent emot unitariernas ledare, general Lavalle, störtade honom och blef sjelf d. 8 Dec. s. å. vald till guvernör i Buenos Aires. Genom våld och fördrag hade han lyckats organisera La Plata-staterna till en Argentinsk konfederation, då hans mandat i Jan. 1832 utgick. Folket, beundrande hans vapenlycka, ville omvälja honom, och d. 7 Mars 1835 bekläddes han med oinskränkt makt öfver konfederationen. Fullmakten gällde blott 5 år, men förnyades flere gånger trots hans hycklade motstånd. Omgifven af »mazorcas» förfärliga lifvakt, förde R. -- en modern Nero -- i 16 år ett grymt och sjelfrådigt regemente, utan att någonsin sammankalla kongressen. Men tyrannen hade kraft och duglighet: förträffligt sörjde han för landens materiella förkofran, och i det yttre upprätthöll han värdigt en sjelfständig politik. Segrande utgick han ur krig med alla grannstater; konflikter med Frankrike och England förstod han att lösa. Till sist svek honom dock lyckan. Vid Monte-Cacéros blef han d. 3 Febr. 1852 i grund slagen af guvernören i Entré-Rios, general Urquiza. R. tog sin tillflykt på ett engelskt krigsskepp, erfor i England sin dödsdom och dog der d. 14 Mars 1877. Kj.
Rosbecque [råsbä'ck], ort i Vest-Flandern, 14 km. n. n. ö. om Courtrai. Slag d. 27 Nov. 1382 (se Artevelde, 2).
Roscellinus (Roscelin), skolastiker, den egentlige utbildaren af nominalismen (se d. o.), föddes i Bretagne omkr. midten af 1000-talet och vardt kanik i Compiègne. Under lärda fejder med Anselm af Canterbury tillämpade R. nominalismens lära bl. a. på treenighetsdogmen, och med stöd af den satsen att hvarje verklig substans är odelbar förklarade han rent ut, att de tre personerna i gudomen måste fattas såsom tre substanser l. tre gudar. Ty, sade R., vore det ej så, skulle man nödgas medgifva, att Fadern och den Heliga Ande antagit mandom tillsammans med Sonen. Två kyrkomöten fördömde R:s tolkning, och han måste fly till England, hvarest bl. a. Abailard blef hans lärjunge.
Roscher, Wilhelm, tysk nationalekonom, f. i Hannover 1817, blef 1844 ord. professor i nationalekonomi i Göttingen och 1848 i
Källa: Project Runeberg ·