Sida 91
Predikosjukan ...
Premier [prömie], Fr., förste, främste. Se vidare Ledare 3. -- Jeune premier [sjönn], skådespelare, som utför förste älskare-rollerna.
Premieraktör eller premieraktris, vid de kungl. teatrarna i Stockholm anställd skådespelare eller skådespelerska, hvilken uppbär så hög lön, som berättigar till högsta pensionsklassen.
Première [svenskt utt. premiär; franskt utt. prömiär], Fr. (femin. af premier, förste), de förnämsta åskådareplatserna (i teatrar m. m.); det första uppförandet af en ny teaterpjes. -- Jeune premi?re [sjönn], skådespelerska, som utför första älskarinne-rollerna.
Premierlöjtnant, en numera till namnet ändrad grad inom flottans officerskår. På 1820-talet motsvarade premierlöjtnant arméns kapten, men detta ändrades 1841, då en ny grad, kapten-löjtnants, tillkom. Denna senare grad blef då likställd med kaptens, hvaremot premierlöjtnant fick löjtnants rang. Titeln bibehölls till 1866, då flottan delades och premierlöjtnants-titeln öfvergick till löjtnants (jfr d. o.). L. H.
Premierminister, förste minister. Se Minister, sp. 55.
Premiss (af Lat. praemissum, någonting förutskickadt), hvart och ett af de i en slutledning ingående omdömen, ur hvilka slutsatsen följer; förutsättning. Se Slutledning.
Premium (Lat. praemium), belöning, utmärkelse, vid terminsafslutning i skola utdelad gåfva (af böcker el. dyl.) till belöning för flit och välförhållande. Jfr Premie.
Premonstratenser, romersk-katolsk munkorden för regulära kaniker (korherrar), stiftad 1121 af dåvarande kanonikus i Xanten (i Kölns biskopsstift), sedermera ärkebiskopen i Magdeburg Norbert (d. 1134, kanoniserad 1582). Det första klostret anlades i närheten af staden Laon i, Frankrike och kallades Prémontré (Lat. Praemonstratum, d. v. s. »förutsägelse»), på grund af en ordensstiftaren meddelad vision. Ordensregeln hemtades från Augustinus. Ordensdrägten är hvit, lefnadssättet asketiskt strängt. Äfven kloster för qvinliga medlemmar af orden (chordamer) upprättades. Då orden hastigt vann stor utbredning, indelades den i provinser, kallade cirkarier, hvar och en med en föreståndare, som benämndes cirkator. Abboten i Prémontré utöfvade högsta uppsigten öfver alla till orden hörande kloster. I Sverige antagas Bäckaskog, Tommarp och Öved hafva varit premonstratenskloster. K. H.
Prenotioner (Lat. praenotiones, förbegrepp, förkunskaper). Teologiska prenotioner kallas den teologiska inledningsvetenskap, hvars innehåll och uppgift äro en vetenskaplig utredning och utveckling af de begrepp, som, betraktade ur synpunkten af deras förhållande till det allmänt menskliga medvetandet, utgöra förutsättning och grundläggning för all teologi. Dessa begrepp äro religion, uppenbarelse och teologi. J. P.
Prensare manus, Lat., egentl. »trycka någons händer», gå omkring och värfva röster genom inställsamhet; skaffa sig beskyddare. Jfr Candidatus.
Prentis (Eng. apprentice), sjöv., skeppslärgosse. Enligt gamla sjölagen var det kofierdiskeppare tillåtet att å svenskt fartyg i lära och till skeppstjenst antaga af svensk ungdom ända till en fjerdedel af besättningen. Dessa s. k. »prentices» voro förbundna att tjena till sjös hos den skeppare, som antagit dem, eller hos dennes efterträdare i 7 år, såvida icke, till följd af framstående duglighet, tiden kunde förkortas. Under denna tid voro de fria, så i fredssom i krigstid, för all värfning och pressning, men de voro ej berättigade till månadshyra, utan blott till kläder och föda samt den öfning och undervisning, medelst hvilken de efter tjenstetiden kunde blifva skickliga till styrmän eller skeppare. R. N.
Prenumerera (af Lat. prae, före, och numerare, räkna), på förhand erlägga betalning för en tidnings-årgång eller häftevis utkommande skrift; på förhand anmäla sig som köpare af en utkommande tidskrift; på förhand betinga sig något. -- Prenumerant, person, som prenumererat. Jfr Abonnera och Subskribera.
Prenzlau l. Prenzlow, stad i preussiska regeringsomr. Potsdam (Brandenburg), vid floden Uker och norra änden af Nedre Ukersjön, vid jernvägen Angermånde--Stralsund. 17,281 innev. (1885), deribland många af fransk härkomst. Vid P. dagtingade d. 28 Okt. 1806 sista återstoden af den vid Jena och Auerstädt slagna preussiska armén under furst v. Hohenlohe.
Prepalataler (af Lat prae, framför, och palatum, gom), fonet., kallas de konsonanter, som bildas mellan främre delen af gomtaket, eller hårda gommen, och främre delen af tungans öfre yta (utom spetsen). Till denna grupp hör i svenskan blott j, i andra språk k och g-ljud före främre (palatala) vokaler, t. ex. Fr. qui, querir, guise, T. ich-ljud, skånskt kvingja, o. s. v. Prepalatalerna sammanfattas af många med dentipalatalerna under benämningen palataler (se d. o. samt Kontaktsläge). Vokaler bildade på prepalatalläget kallas antingen »främre» eller »palatala», t. ex. i, e. Lll.
Preparat (af Lat. praeparare, bereda). 1. Anat., för undersökning eller förevisning beredda större eller mindre delar af växter eller djur, vanligen på ett eller annat sätt behandlade till skydd mot förstöring (se Anatomi). -- 2. Kem., ämnen eller fabrikat, erhållna genom kemiska förfaringssätt, således ungefär detsamma» som kemikalier. Jfr Praeparanda.
Preparation (Lat. praeparare, förbereda), förberedelse; förberedande genomgång af en lexa. Preparationen spelar en stor rol inom den moderna pedagogiken och betraktas såsom ett oundgängligt vilkor för en fruktbringande undervisning.
Preparera (Lat. praeparare), förbereda; i förväg behandla; förberedande genomgå (en lexa); bereda, tillreda, göra ett preparat.
Preparersalt, kem., tennsyrans natriumsalt, Na2 SnO3, natriumstannat eller tennsyradt natron, framställes i stort genom sammansmältning af tennmalm med kaustikt natron och användes som betningsmedel vid tygtryck och i färgerier. P. T. C.
Källa: Project Runeberg ·