Sida 50
Ur Kapten Puffs minnen (med porträtt)
af akademien bestämda pris. Detta åtföljdes årligen af flere andra, och småningom, isynnerhet efter studieut-flygter till Dalarne och Vingåker, hade den unge eleven redan utvecklat så mycket snille och säker uppfattning vid utförandet af sina mångartade utkast och kompositioner, att han med akademiens enhälliga bifall tilldelades ett resestipendium till utrikes ort.
Försedd härmed och dessutom understödd af en rik engelsman, som, för en tid bosatt i Stockholm, understundom inköpt ett och annat af den flitige nybörjarens anspråkslösa arbeten, inpackade kungl. akademiens stipendiat sin lilla kappsäck, kunnande med allt skäl säga: omnia mea mecnm porto, då han glad och dansande begaf han sig ombord på den holländska koff, som till en början skulle öfverföra honom till utlandet.
FÖr att förkorta tiden under den långa och besvärliga resan, aftecknade han den gamle skepparen och hvarochen af koffens besättning, spelade sin mungiga till vederbörandes synnerliga förnöjelse, sjöng och dansade den så kallade »engelskan», fordom inlärd af glas-blåsarne på Åvik, så att vid .framkomsten till Antver-pen ingen så trumpen sjöbuss fanns ombord som ej på allt upptänkligt sätt sökte visa honom sin tacksanl-het och belåtenhet. I främsta rummet var detta likväl skepparen förbehållet; ty så länge hans passagerare vistades i Holland, studerande den nederländska skolans. förnämsta gallerier, hade denne, efter återkomsten från sina utflykter, alltid ett välvilligt, kostnadsfritt hem i den gamles låga koja, der porträtter af hela skepparfamiljen prydde väggarna, då den finske, glade målaren omsider lemnade Holland och derifrån begaf sig till Paris.
Källa: Project Runeberg ·
