Sida 210
Bygda balkær
210
Bygda B. I.
nær uara, sum egnina aghu. §. 1. Nu will man by til lagha læghis læggia, þa skal han egh minna i by agha æn siatungx attung. Nu æn han hauær siatungx attung ælla mera, þa skal fara til firi iul ok hælgha aftan ok 5 uara byn til lagha læghis: enum i garþe ok allum a gatu; þa skal til skiptis uara ok egh stæmna. Nu alla þa skipti, sum man will haua, antuiggia fiskia ælla forsa, akra ælla ængia, skogha ælla tomptir, þa skal han firi iul ok hælgha aftun til skiptis uara. Nu skil þem a: annar sighær egh
io til skiptis uara uarat firi iul ok hælgha aftunt, þa a han uitzsorþ, sum laghuarat uill uita, mæþ eþe fiughurtan manna, at han laghuaraþe til skiptis a yuærstu fæmt. §.2. Nu skal han i uæþær daghum mals kræuia, þæt ær manada-ghin æftir laghþingx manadagh, þæn sum næstær ær æfte
15 pinkizs dagha, þy at egh ma annan af hemi sinu ryua um uintær ælla um uartima, þa sum sa skal. Siþan skal han all þry þing ut stæmna firi annina, þy at þer skulu sa uar sæþ sinne i gamblu skiptinne ok træþa i nyiu skip-tinne.x Nu æn annar kære til annars, hui han auærkaþi
20 þa iorþ i gamblu skiptinne, sum han fik i nyiu skiptinne,
uiþær o: nedsätta och med ed stadfästa råmärken (jfr niþcer sid. 144a); biuþa sik til reps ok ramarka (sid. 212) allit. erbjuda sig att genom mätning bevisa, att råmärkena äro rätt nedsatta.
4. Hælgh 1. liælgliþ f. Hälg, hcelgha aftan = iula aftan o: julaftonsdagen, se aptan sid. 24a; andra betydelser af hcelghþ äro: allmän fred och säkerhet, jfr man-hælghþ sid. 79a, fredlysning (å skog), hvaraf uttrycket læggia hcelghþ a skog fl. 30 § 1.
6. skipti d. ä. skiptir plur. af skipt f. (ej skipti, plur. =, ntr.), såsom synes af alla ]pa\ skipt och skipti äro för öfrigt synonyma: skifte, delning, tillskiftad andel.
10.aftunt'àYtiiOl.skriffel; ,,lege aftun" säger Schlyter i en not.
13. Öfvers. På den årstid, då det plägar vara vackert väder, skall han instämma målet [angående byns skiftande]
14. LagJiþingx manadaghœr m. Lagtingsmåndag, en af de fyra måndagar om året, då enligt ÖGl. lagting hölls; dessa ting benämdes sålunda antingen därför, att ingen stämning till dem ägde rum, utan folket borde själfmant där infinna sig (hvarför dylika ting i de tyska lagarna kallades ungebotene 1. echte dinge), eller därför, att lagarna troligen då upplästes för folket (Ordb.).
17. firi annina o: fore skörden, se sid. 150b.
Källa: Project Runeberg ·