Östgötalagen med förklaringar

Bvsda B. I.

211

þa skal han uita mæþ eþe fiughurtan manna, at han auærkaþi mæþ limi ok iakuæþi aldra iorþæghanda. §. 3. Nu æ huar sum man will iorþ skipta, þa skal iamt arwþe a möte iamnu giua: þæt ær ryþia gen ryddu, göþa gen göddu, træþa mot træddu, dikia gen diktu, 5 ælla taki þrea halma þæn af, sum bætær hauær byght. Nu skil þem a: þa a han uitzsorþ mæþ eþe fiughurtan manna, at han hauær sua göt ok byght, at han ær uærþær til iamnaþa at ganga mæþ hanum. Gitær han eþ gangit, þa gangi til iamnaþa skiptis, bristær at eþe, þa io briste hanum iamnaþa skiptit; þer skiptin iorþinne ok hin haui sua længi, sum nu ær saght. Alla þessa eþa, þem skal ofæsta ok otakaþa ganga a þriþiu fæmt. §. 4. Nu siþan by ær til lagha læghis deldær, þa aghu ænda karla uitzs orþ mæþ eþe fiughurtan manna, huar sum þer uilia 15 uita niþær huwþ ramarka; þa a försto niþær suæria norþan ok östan, östan ok sunnan, sunnan ok uæstan, væstan ok norþan; þa skal æfte male ganga; þa skulu þer suæria, æn by war för i lagha læghi, at ,,þæssi ramar-kar æru niþær swrnir mæþ uilia ok iakuæþi aldra iorþat- 20 tara". Nu æn by uar egh förra i lagha læghi, þa skulu þe sua suæria, at ,,þæssi ramarkar æru niþær komnir mæþ aldra iorþ attara uilia'4. Nu æn ænda karla uilia egh suæria a yuærstu fæmt, þa gangær lagha soknin in til þerra ok

4. Öfvers, lämna odlad jord, motsvarande den odlade, [som han tillskiftar sig]; ryddu, med bibehållet omljud kanske för rimmets skull, står för ruddii (jfr Upl. L. ryþer gen ruddu), pret. part. af ryþia (isl. hryðja) o: rödja, näml. jord till odling.

6. Halmbcer m. 1) Halm. 2) Ett års gröda i allmänhet, skörd. 3) Ett års tid, jfr ar, som egentligen betyder gröda.

9. til iamnaþa (ganga) = til iamnaþa skiptis o: byta jord lika mot lika eller jämt om

jämt; iamnaþa skipti n. jämn delning (af jord, då lotterna äro jämngoda).

f!4. Öfvers. Sedan påstående vakts om laga anläggning af en by,

14. Ænda karl m. Jordägare, hvars tomt är belägen i änden af byn och därför har sina andelar af åker och äng i änden af gärdet.

16—18. Öfvers, då [bör man] först edligen stadfästa [-[råmärkena]-] {+[råmärkena]+} i nordost, i sydost, i sydväst, i nordväst; då skall man enligt mått uppgå [rårna];