Sida 58
Bilagor
58 ELLEN KEY
jag, att fara för krig icke är alldeles utesluten, om man slår in på den väg, som i den kungl. propositionen anvisas, ty ingen vet ännu, hvilka fordringar på »garantier», som kunna komma att under frågans vidare behandling i riksdagen tillskapas, men det det torde man med visshet kunna förutsäga, att äro dessa garantier eller villkor sådana, att de på minsta vis såra norrmännens Æresfölelse, så godkänna de dem ej, och då måste vi, om vi ej vilja stå där med skammen, gripa till vapnen, och detta kanske för genomdrifvande af ett anspråk af ganska ringa reel innebörd.
I öfrigt synes det mig, att om man, såsom väl många med mig göra, anser, att det numera måste vara minst lika angeläget för Sverige som någonsin för Norge att blifva unionen kvitt, så är det orimligt att öfver hufvud taget uppställa några villkor alls för skilsmässans godkännande. Utan tvifvel vinna vi mest, om vi sätta oss öfver det ovärdiga sätt, hvarpå norrmännen behandlat saken, och utan dröjsmål säga dem, att från vår sida skall icke ringaste hinder läggas i vägen för den skilsmässa, de eftersträfva. Sveriges ställning blir då i allo klar och värdig, och vi slippa ifrån att ända in i det sista hålla på med att kifvas med norrmännen om småsaker, ty om annat kan det ej gärna blifva tal, sedan unionen faktiskt, om än icke officiellt, är död.
Hvad sedan afvecklingen af nu bestående förhållanden mellan de båda länderna angår, så torde den, sedan frågan om skilsmässan är i princip definitivt afgjord, icke komma att möta afsevärd svårighet. Hafva norrmännen blott vunnit det i deras ögon stora målet, så skola de utan tvifvel låta sig angeläget vara att vid unionens afveckling visa tillmötesgående och därmed god vilja att börja det svåra men icke minst för dem viktiga arbetet på återställande af ett godt förhållande mellan de båda grannländerna. De meningsskiljaktigheter, som kunna uppstå under förhandlingarna om unionens afveckling, såväl som i framtiden möjligen uppkommande tvister, lära norrmännen, sedan den för dem vitala frågan är afgjord, icke undandraga sig att underkasta det skiljedomsförfarande, som af regeringen med rätta framhålles såsom i hög grad önskvärdt.
På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts i ämnet afgifna nådiga proposition, måtte för sin del besluta riksaktens omedelbara upphäfvande samt, under förutsättning af Kungl. Maj:ts gillande af riksdagens be-
Källa: Project Runeberg ·