Sida 42
6. »Skräcken»
:
YES
42 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN.
mot ytterligare våldsamheter. De vunno blott anseende för att vara dåliga patrioter. Massorna sattes i rörelse räot > demssE" början ak jun utstöttes de ur konventet och före årets slut fördes flertalet af dem till döden.
Efter girondisternas fall behärskade ytterlighetsmännen, jakobinerna, Frankrike, stödda på de lösa pöbelskarorna i Paris. Den uppgift som förelåg för de styrande var ingalunda lätt. Uppskrämda af revolutionsmännens ho- tande ton, angreppen mot konungen och de franska hä- rarnas framgångar i striden mot Österrike och Preussen, började Europas makter allmänt sluta sig tillsammans för att motarbeta den hotande rörelsen. Under loppet af 1793 organiserades mot Frankrike ett stort förbund, som omfattade alla Europas stater utom Sverge, Danmark, Ryssland, Schweiz och Turkiet. Och samtidigt uppstodo på många håll inom Frankrike resningar mot det jako- binska öfverväldet. För att möta dessa dubbla faror hade konventet lagt hela den värkställande makten i händerna på ett bland dess medlemmar utsett välfärdsutskott. Här centraliserades alla landets krafter. Härifrån utvecklades en statsdespotism, hvars make man får gå långt tillbaka i tiden för att finna. I den allmänna välfärdens namn ansåg utskottet sig berättigat att fritt förfoga öfver med- borgarnas lif och egendom. Genom att utveckla en fasans- full och obeveklig stränghet sökte det framkalla en skräck, som skulle framtvinga fullständig lydnad. Dess regemente har ock blifvit kallat "skräckens" tid. Revolutionstribunalet i Paris, en domstol, som upprättats för att afdöma alla kontrarevolutionära brott, var dess lydiga redskap och i oförtruten värksamhet. Från Paris utsändes ej mindre än 140 konventskommissarier, för att öfverallt i landet orga- nisera pålitliga revolutionära styrelser, afsätta alla ämbets- män, hvilkas trohet ansågs misstänkt samt beväpna revo- lutionens trogne, de s. k. sans-culotterna”). Den otroliga grymhet de härunder ofta utvecklade och den snikenhet, som enskilde af dem läto komma sig till last, ha vanstält den franska revolutionens drag och ingifvit många en af- sky, som gjort dem blinda för allt det stora och gagne- liga, som dock denna rörelse medfört.
”) Sans-culotter (eg. de som ej buro knäbyxor, som tillhörde de förnämas dräkt, utan långbyxor) var ett namn, som de dåtida proletä- rerna älskade att gifva sig. Ö i
mRNA RANN
Län
- i i
Källa: Project Runeberg ·