Sida 176
Om konung Gustaf
186
och jag har grånat i harnesket. Tron mig! söken frid med allo! Då ban såg dem yfvas af deras konungsliga böid och stam från Odén, sade bau: Menniska som menniska; då skådespelet är allt, äro vi ock alla lika. — En annan gång: I skolen alla saker väl begrunda, fort verkställa och dervid blifva, skjutande ingenting till morgondagen. De rådslag, som ej i rattan tid blifva utförda, likna moln ulan regn i svår torrka. Låter atlling ske på sin tid, sä räcker eder liden till, likaså för embetsmännen ända neder; annars blir förargelse, hafs och eftcrsätlning i alla delar. Äter sade han: Det är den befallandes fel, om den lydande icke lyder, ty lagen skall ulan krus följas och städse. Ingen göre, hvad han vill, ulan hvad han bör. Ingen embclsman må lidas, som ej är larfvelig, nyttig och flitig. Morgonslund har guld i mund. Dagdrifvaren bort! men den gode arbetaren i vingården ske heder och belöning. Edra män skola lefva i lukt och Herrans förmaning, hålla ålderdomen i vördning. Den del ej gör, må utstötas, likaså öronlasslaren. Omgifven ^eder alltid med dugliga män och af en ren lefnad; man tror om eder. hvad man vet om dessa. Om adeln sade han: Dygd, förnuft och mandom göra adel. Svensken, sade han vidare, är högsint, ofta i ogjordt väder, och regerings-sjuk. De behöfva en orädder konung med karlasinne. De lida icke orättvisa eller träldom, ej eller gerna en meser. Dem höfves en glädlig, men ock basker; ej fingret emellan. I krig vilja de vela af blod, men ingen parlamenlcring ; och skämmas vid att hafva litet gjort. Älsken och hedren derföre delta gamla rikr, hvars innevånare varit vida omkring, och tuktat dem derute i öster, vester och söder. Vidmagthållen och förmmrcn hospitaler, skolor och knekteväsendet både till lands och sjös. Älsken och hedren landtbruk, bergverk, handel, äfven boken och konsterna; och under-såterna skola göra så med; man apar oder. Älsken derföre sjelfve och håller undersätarne till Guds rena
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·
