Sida 196
Om prinsessan Cecilia
196
mottog nattliga besök af sin älskare. Vakten kring Wadstena slott upptäckte först, huru han under de mörka nätterna klättrade på en stege upp till Cecilias fönster och smög derin. De vågade ej angifva det, men ryktet spridde sig i staden och kom snart till Eriks oron. Han gick då till råds med sin broder, hertig Magnus och några andra herrar, och stannade vid det beslutet, alt söka öfverraska älskaren. Vakten befalltes hafva noga akt på fröken Cecilias fönster. Efter tre nätter fingo de åter se grefven klättra in genom detsamma. Straxt togo de sakta bort stegen och underrättade Erik, att de hade fågeln fången i jungfruburen. Erik och Magnus ville först sjelfva gå och taga ut honom, men de andra afstyrkte det af fruktan, att de retade bröderna skulle skrida till blodsutgjutelse. I deras ställe sändes Karl de Mornay med några andra. De trängde hastigt in i Cecilias rum, och funno grefven uti en lätt och föga anständig klädnad. Erik lät straxt kasta honom i fängelse, och, som några tro, på del skamligaste handtera honom. Derefter skickade ban honom fängslad genom bela landet upp till konungen tillika med bref och ett ordentligt protokoll om bela denna händelse. Grefve Edzard inställde sin afresa för att söka hjelpa brödren, och kring bela landet blef stor uppståndelse och häpnad öfver denna skänd-liga sak.
Den gamle fadren mottog med yttersta smärta underrättelsen om dottrens brott, utspridt genom sonens obetänksamhet. Vi bedje Gud, skref han till Erik, alt han ville hafva oss af denna verlden, på det vi måge förskonas från sådana bedröfvelse af dem, som skulle oss mest hugsvala och trösta. Då emedlertid Erik hade kommit saken uti den ryktbarhet, alt den ej mer kunde nedtystas, så måste Gustaf taga sig utseende af den största strängbet. Johan sattes i hårdt fängelse på Orbyhus, hans broder Edzard med sin gemål fick ej återvända till Stockholm, utan måste stanna på Westerås slott. De fingo väl sedan komma till konungen, då
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·
