Sida 131
7. Uret
oron en stöt; hon vänder då om; häfstenen trycker på den andra sidan af gaffeln och lyfter ankaret så mycket, att den följande kuggen kan komma fram och åter trycka gaffeln i hans första läge.
Afb. 84 visar en annan, mycket använd art af ankargången. Rå spindeln af oron a är vinkelrätt mot svängnings-axeln anbragt en liten skifva b, på hvilken ett litet stift, den ofvan nämda häfstenen, sitter, hvilkdn på bättre ur göres af rubin. Det i steghjulet d gripande ankaret e är i ena änden försed t med en gaffel c, hvilken vexelvis omfattar och släpper häfstenen, men har i den andra en stångartad förlängning, som vid ankarets svängning slår emot två stift, g och g1, och sålunda begränsar dess rörelse. Denna anordning är så beskaffad, att, när stången slår emot stiftet g, gaffeln ligger öppen för häfstenens inträdande från höger, och omvändt, när hon slår emot stiftet g1, lemnar häfstenen
gaffeln för att vid återsvängningen från
venster till höger åter inträda uti honom. Ankarets stångartade förlängning utgöres numera, efter amerikanen Coles system, vanligen af en fjäder. Medan oron a efter erhållen stöt svänger fritt, hvilar steghjulet med sina kuggar mot ankaret; då svängningen vänder om, träder häfstenen in i gaffeln och lyfter ankaret så långt undan, att den förut 84, Ankargång för fickur. på hjulkuggen hvilande ankarhaken glider af och i stället den andra ankarhaken fastnar mot en framryckande steg-lijulskugge, så att hjulet åter igen måste komma i hvila, och så vidare. Svängningarna hos en med sådan gång förbunden
oro utgöra fram och tillbaka nästan ett helt omlopp, och häri
ligger det hufvudsakliga företrädet hos denna mekanism; under dessa omständigheter är nämligen oron ett kraftigare svänghjul, än vid spindel- eller cylinäergången är fallet, så att hon långt bättre förmår öfvervinna de små rubbningar, ett fickur genom de vid bärandet oundvikliga skakningarna är under-kastadt.
Ett alldeles särskildt gångsystem bildar slutligen krono-metergången, så kallad, emedan han användes på krono-metrarna eller sjöuren, af hvilkas oföränderliga gång ett helt
Källa: Project Runeberg ·