Tillbaka Read Runeberg

De stora uppfinningarna

Originalsida 174
Originalsida 174
Originalsida 174
Originalsida 175
174–175

Sida 174

9. Mikroskopet och teleskopet

slutet af sextonde århundradet, sannolikt 1590, utgått ur Zacharias Jansens verkstad.

Som vi förut sett, tillhöra dock de förbättrade mikroskopen först den nyare tiden, och det är bland vårt århundrades många utmärkta optiker i synnerhet Fraunhofer i Mlinchen, Chevalier i Paris och Amici i Firenze, som gifvit mikroskopet den fulländning, det i våra dagar eger.

Teleskopet. Bland Hans Lippersheys medtäflare om äran att ha uppfunnit teleskopet är äfven äen store italienske forskaren Galileo Galilei (1564—1642). Det är nu afgjordt, att den förre är den förste uppfinnaren; men Galilei tillkommer dock äran att först ha an-vändt det nya instrumentet till dess rätta ändamål.

Medan man eljest synes ha [-hufvuäsakli-gen-] {+hufvuäsakli- gen+} värderat det för den tjenst, det gjorde på slagfälten, der det satte härföraren i stånd att utforska fien-

125. Pa observatoriet i Paris. .

dens ställning,

riktade Galilei det genast utåt verldsrymden och vann med dess tillhjelp segrar, som tillhöra de förnämsta menniskoanden tillkämpat sig.

Lippershey hade 1608 förfärdigat det första instrumentet; men knapt hade Galilei, som då föreläste matematik vid Pa-dovas högskola, fått underrättelse om ideen, som låg till grund derför, förrän han 1609 på' egen hand gjorde sig ett dylikt, och det var med detta, han en augustiafton samma år spanade utåt rymderna. Hvad han hade att berätta från denna sin färd, slog hans samtida med häpnad och banade väg för de stora upp-

Källa: Project Runeberg ·