Sida 311
13. Telegrafen
ELEKTROMAGNETISMEN.
311
oss i stånd att med elektricitetens tillhjelp telegrafera. Före 1820 kände man knappast något om förhållandet mellan elektricitet och magnetism, oaktadt det ej var obekant, att blixten, när han slår ned, gör alla stålsaker, som befinna sig i hans närhet, varaktigt magnetiska. Nämda år gjorde nu den berömde danske fysikern Örsted den högst vigtiga upptäckten, att en på en fin axel upphängd magnetnål vrides ur sin vanliga riktning mot norr, om en elektrisk ström går fram i en ledning nära intill henne. Detta förändrade läge varar lika länge som strömmen, och det beror af dennas riktning, om afvikningen från norr går åt öster eller vester. Kastar man om strömmen, det vill säga vänder om hans riktning, så springer äfven nålen öfver i det motsatta läget. Genom denna iakttagelse erhöll magnetnålen, hvilken redan som sjöfararens vägvisare på hafvet och bergsmannens under jorden gjort ovärderliga tj en ster, en ökad vigt och betydelse. Hon gör ej blott tjenst som ett slags slagruta för att angifva, hvar elektriska strömmar gå fram och hur starka de äro, utan utgör äfven sjelf hufvuddelen i ett särskildt slag af telegrafer, nåltelegrafen.
Till Örsteds iakttagelse slöt sig snart en annan, som endast är en följd af den första. Liksom en magnet gör ett stycke mjukt jern magnetiskt, så länge båda äro i beröring med hvar- 217. EieUro-andra, så blir ett sådant stycke äfven en magnet, magnet. så länge det står under inflytelsen af en elektrisk ström. Ett sådant stycke mjukt jern kallas en elektromagnet, och i de flesta fall ger man honom hästskoform. Ledningstråden, hvilken så att säga ger det i sig sjelft döda jernstycket dess själ, är i detta fall lindad om det på det sätt, som afb. 217 visar. Kommande från den ena sidan, går han flere hvarf omkring den närmaste skängeln, derefter öfver till den andra, för att der lemna efter sig lika många lindningar, och går så vidare. Äfven här måste tråd och jern vara isolerade från hvarandra genom kring den förra spunnen silkestråd.
Går nu en elektrisk ström genom tråden, och varar han också blott ett enda ögonblick, blir för detta ögonblick jernet en magnet, och en långt kraftigare, än om han vore en genom bestrykning alstrad stålmagnet. Han drager till sig ett nära
Källa: Project Runeberg ·