Sida 312
13. Telegrafen
liggande jern stycke och släpper det åter ifrån sig, när han
genom strömmens afbrytande förlorat sin kraft.
Den tjenst, som elektriciteten vid te] egraferingen gör oss, hestår sålunda deruti, att han på långt afstånd åt oss utför en rörelse: den telegrafiska nålen rör sig sjelf, elektromag-neten sätter en annan kropp i rörelse. Det behöfver knappast erinras, att, om vi i stället för det mjuka jernstycket ville på samma vis sätta ett stålstycke i förbindelse med strömmen, äfven detta genast skulle bli magnetiskt, med den skilnaden likväl, att stålet numera vore en ständig magnet och sålunda odugligt för telegrafiska ändamål.
Ju flere gånger en strömförande tråd lindas omkring ett jernstycke eller en sväfvande magnetnål, dess starkare blir
magneten och dess större utslag gör magnetnålen från sitt
hvilande läge. Den senare är således det beqvämaste medlet att utröna både närvaron och styrkan af en ström. De härtill använda instrumenten kallas galvanometrar eller multi-plikatorer,
Magnetelektriciteten. Engelsmannen Earaday hade 1832 funnit, att, om en magnet föres i närheten af en ledare, en elektrisk ström framkallas i den senare, alldeles som om han stode i förbindelse med ett elektriskt batteri. Härmed var alltså möjlighet gifven att alstra strömmar utan batteri, utan am vändning af zink och syror. Men man behöfver i stället en mekanisk kraft, som ömsevis närmar magneten intill och af-lägsnar honom ifrån trådlindningen, i hvilken strömmen skall uppväckas. På små maskiner åstadkommes denna rörelse med en handvef, på större med en ångmaskin eller vattenkraft. Vanligast äro de apparater, som man kallar rotationsma-s kin er, hvilkas äldsta form den i afb. 218 återgifna Pixiis maskin utvisar. Närmande och aflägsnande åstadkommas här genom en enkel kringvridning af en vef. De håda styckena A och B hilda med sin undre tvärförbindning en kraftig ständig hästskomagnet, som sitter på en vertikal axel och nedifrån medelst ett hjulverk och en vef kan försättas i hastigt omlopp. Omedelbart ofvanom magnetens poler befinner sig den så kallade armaturen eller induktorn. Denna del är inrättad som en elektromagnet, i det två genom ett fyrkantigt jernstycke förbundna kärnor af mjukt jern äro försedda meä induktion srullarna EE, kring hvilka åter, alldeles som kring den
Källa: Project Runeberg ·