Sida 314
13. Telegrafen
stälda starka stålmagneter och tolf öfver dem roterande induk-tionsrullar, eller sex, tre mot tre, liggande magn eter och mellan dem roterande armatur, samt det belgiska bolaget LLilian ces utomordentligt kraftiga maskiner med 24 magneter, stjernformigt anordnade omkring den på en horisontal axel sittande ^armaturen.
Ett ytterligare framsteg i utbildningen af de magnetelek-triska maskinerna gjordes 1866 af engelsmannen Wilde,
som utbytte de ständiga stålmagneterna mot elek-tromagneter, dem han satte i rörelse genom en särskild liten magnetelek-trisk maskin, hvilken, liksom de äldre konstruktionerna, är försedd med ständiga stålmagneter. Afb. 219 visar denna märkliga sammansättning. Den öfre, mindre maskinen har 16 vertikala stålmagneter, mellan hvilkas poler den horisontala induktorn befinner sig. Den undre liuf-vudmaskinen består af en enda, men mycket stor magnet, mellan hvilkens poler en likaledes horisontal, cylinderformig induk-tor är anbragt. Elektro-219. Wildes elektromagnetiska maskin. magnetenS skänglai’ besta
af två parallela, 18 centimeter höga plattor af valsadt jern, ofvantill betäckta med en jernplatta och omlindade med en temligen grof koppartråd af 1 000 meters längd. De båda cylinderinduktorerna sättas i omlopp af en ångmaskin om tre hästkrafter, hvarvid den undre och större gör 1 700—1 800 hvarf i minuten.
Konstruktioner sådana som Wildes maskiner måste naturligtvis vara ej blott mycket invecklade, utan äfven mycket dyra. En fullkomlig omhvälfning i detta hänseende genom-
Källa: Project Runeberg ·