Sida 49
Till sist ett par ord om nyttan af sensitivans rörelser. I många fall äro dessa, utan tvifvel till stort gagn såsom skyddsmedel mot djur, då man ju ej kan förtänka en betande idislare, om han blir förskräckt och drar sig tillbaka, då hela växten vid hans första angrepp i ett nu ändrar form och kanske till på köpet låter ett par hvassa taggar skymta fram bakom de hopvikna bladen. Men äfven i andra afseenden har detta bladens hopfallande sin nytta med sig. Där sensitivan växer på fritt land, har man godt tillfälle att iakttaga, huru efter de häftigaste störtregn och hagelskurar, då till och med de kraftigaste växter rätt illa medfarits, de spensliga sensitivorna stå alldeles oskadda. Den första regndroppen har vaggat bladen i sömn och i denna ställning skadas de ej längre af nedfallande regndroppar och hagelkorn.
—————
6. Skydd mot regn.
Blommornas ställning och form. — Blommornas rörelseförmåga.
De skadliga invärkningar för hvilka regnet kan utsätta växterna äro till stor del af samma natur som de af vinden vållade olägenheterna. En regnskur, som piskar löfvärket hos ett träd, oskadliggöres genom en stark öfverhud, en rikt förgrenad närvering och elastiska bladskaft, under det att de mekaniska väfnaderna i stam och grenar sätta dessa i stånd att uppbära den genom otaliga vidhängande vattendroppar förtyngda kronan. Naturligtvis inträffar det ofta att regnet trots alla anordningar ändå kommer förargelse åstad; det går som hvar man vet ej en sommar förbi utan att nederbörden på något ställe åstadkommer förödelse i sädesfälten, där efter ihållande eller häftigt regn grödan strå vid strå ligger slagen till marken. Man trodde sig förr i världen kunna bibringa stråna större bärighet genom att tillföra dem rikliga mängder kiselsyra, och nedlade därför stora summor på kiselsyrerika gödningsämnen, som breddes ut öfver åkrarna, men som lika gärna kunde ha kastats i sjön, enär efter
