Sida 66
som åter afhämtas o. s. v. Då det ej gärna kan antagas, att växten utan gagn skulle göra sig af med så dyrbara näringsämnen som ägghvita och feta oljor, måste man uppfatta de Müllerska kropparna såsom en inrättning särskilt afsedd att medels försvarsmyror skydda trädet mot bladskärarna.
Anordningar, som i det stora hela öfverensstämma med Imbaubaträdet, finnas äfven hos några sydamerikanska akaciaarter och hos några andra växter dessutom. En mängd arter af de mest olika familjer, men till största antalet växande i de varma länderna, äga på blad och stammar honungsafsöndrande organ, som utan tvifvel tjäna till att fästa försvarsmyror vid växten, men en närmare redogörelse för dessa ting medger ej utrymmet.
—————
8. Skyddsmedlens uppkomst.
Kamp för tillvaron. — Ärftlighet. — Variation.
Det återstår nu att besvara den fråga, som säkerligen långt för detta runnit upp i mången läsares hjärna: på hvad sätt ha alla dessa skyddsmedel kommit till stånd? Och denna fråga leder oss öfver till ett annat, vidare spörsmål: huru ha alla de olika växt- och djurarterna uppkommit?
Den världsåskådning, som vanligen kallas den idealistiska, svarar härpå, att hvarje organisk varelse, hvarje djur eller växtart är en mer eller mindre lyckad realisation af en skapartanke; kaninen, som lefver af rötter och blad, och munkmössan, som med sina rafider söndersargar kaninens tarmkanal, ha sålunda enligt denna lära förefunnits som idéer i skaparens hjärna, långt innan de kläddes i materiens skrud.
Den världsåskådning, som den nutida naturvetenskapen tvingar oss att antaga, anser däremot att de organiska varelserna bildats efter samma lagar för orsak och värkan, som möta oss inom den oorganiska naturen, och lär dessutom att de nu lefvande högst organiserade djur
