Sida 40
EN SARS ARRAA BORK BODA fortast wo . s oå "
40 VOLTAIRE.
Genom sin oförmåga att fatta kristendomens sedliga betydelse har han gjort religionen skada. Hans framställ- ningssätt är alltid ytligt, oftast hånfullt. Han står djupt under Lessing, Hume och Geijer som religionskritiker Dock har han kanske mer än någon af dem bidragit att rena Gudsbegreppet och inskärpa idén om naturens lagbundenhet. Detta är hans stora förtjänst som religions-filosofisk skrift- ställare.
7. Voltaires moral och samhällsmålning.
Om Voltaires antipati är falsk, därför att han icke förstår reformatorn, äro däremot hans sympatier äkta. Han ser, att flertalet af människorna icke hafva dessa höga mål, att hvardagsmänniskans lif är inskränkt till hennes person, hennes krets, att hennes behof äro egoistiska, att hon kan för ett ögonblick höja sig till en opersonlig idé, som sol- daten när han kämpar för fosterlandet och offrar sig där- för, men att i allmänhet det hon behöfver är sinlig till- fredsställelse af det animala lifvet, öfverensstämmelsen med sin krets, världens bifall, sina närmastes uppmuntran, ett rörligt omvexlande världslif.
Voltaire tror, att denna lefnadsordning är nödvändig äfven för reformatorn, häri ligger hans misstag. Han för- står icke, att hans förnöjsamhet, själftillräcklighet, oberoende af alla dessa materiella fördelar är naturlig för honom, som till ersättning för allt detta har sitt stora mål, denna idé, som lyser hans lif, likasom ett fjärran okänt förlofvat land, hvilket måhända ligger utom hans räckvidd, men som är tillräckligt för hans lycka, ty han är lycklig att kämpa för det som framtidens värklighet. Detta hans ideala kraftprof, denna hans ideala storhet, som gör att han kan glömma sig själf, förstår icke Voltaire. Han förstår hvarken hans kraft eller hans mått, men däremot så mycket bättre krafterna och måttet på den vanliga män- niskan, den som icke är undantag utan regel.
