Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Appenzell

Ämne: Schweiziska kantoner · Schweiz: geografi och kantoner

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 919 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Appenzell, kanton i nordöstra Schweiz, helt och hållet innesluten af S:t Gallen. Arealen 7,6 qv.-mil. 60,635 innev. (1870). Med undantag af den östra delen är A. uppfyldt af höga bergsryggar och sluter sig i s. till det 7-8 tusen fot höga Säntisberget. Genom Sitter och Urnäsch, landets förnämsta floder, tillhör det Rhenområdet. Till följd af de religiösa tvistigheter, som framkallades genom reformationen, delades A. 1597 i tvänne halfkantoner: Ausserrhoden (landets norra del), öfvervägande protestantiskt, och Innerrhoden (södra delen), öfvervägande katolskt. Arealen i det förra utgör 4,7 qv.-mil med 48,726 innev. (1870), i det senare 2,9 qv.-mil med 11,909 innev. (1870). Obetydligt åkerbruk drifves i A., men dess mer boskapsskötsel, hvilken utgör den förnämsta inkomstkällan för befolkningen i Innerrhoden, under det att bomullsväfnadstillverkning och brodering af gardiner, näsdukar o. d. förnämligast drifvas i Ausserrhoden. Utförselvaror äro, utan nämnde artiklar, boskap, ost, smör, honing och något stenkol. Såväl Innerrhoden som Ausserrhoden styras demokratiskt. De tillhöra sedan 1513 det schweiziska statsförbundet. Hufvudort i Innerrhoden: Appenzell, i Sitterdalen, med 3,691 innev. (1870); i Ausserrhoden: Herisau, med 9,736 innev. (1870).