Schaffhausen. 1. Kanton i Schweiz, belägen längst i norr, på högra Rhenstranden, omgifven på tre sidor af Baden samt i s. skild af Rhen från kantonerna Zürich och Thurgau. Areal 294 qvkm. Landet är i n. och ö. uppfyldt af Juras bergsplatåer Randen och Reyath, men bildar för öfrigt en fruktbar dal, hvars vestra del kallas Klettgau. Hufvudfloden är Rhen, hvilken förenar med sig Biber och Wutach. Klimatet är mildt i dalarna, men kallt på Randen och Reyath. Af arealen, äro 39 proc. skog, 4 proc. vinodlingar, 53 proc. åker och äng och endast 4 proc. improduktiv mark. Åkerbruket är blomstrande, i synnerhet i Klettgau, der säd, frukt och vin produceras i öfverflöd. Boskapsskötseln är äfven af vigt. Bergsbruket, som är af mindre betydenhet, lemnar hufvudsakligen gips, kalk- och sandsten. Industrien utmärker sig för en snabb utveckling, tack vare de olika sätt, hvarpå man lyckats tillgodogöra sig Rhens vattenkraft. Jern- och stålfabrikation, ullspinneri och urtillverkning äro de förnämsta industrigrenarna. Handel och samfärdsel befordras genom ångbåtstrafik mellan S. och Konstanz samt genom de badensiska statsbanornas och den schweiziska Nordöstbanans bilinier Konstanz--Basel och S.--Zürich. Innevånarnas antal uppgick 1888 till 37,879, hufvudsakligen tysktalande reformerta. Författningen (af 1876) är demokratisk. Stora rådet, hvars medlemmar väljas 1 på 500 innevånare, är den lagstiftande, regeringsrådet (8 ledamöter) den verkställande myndigheten. Dock måste nya lagförslag underställas en folkomröstning (»referendum»), om 1,000 medborgare fordra det; finansfrågor måste det i alla händelser. I administrativt hänseende är kantonen delad i 6 »bezirke» med tills. 36 församlingar, som hvar och en eger en fredsdomstol; dessutom finnas 6 »bezirksgerichte» och en »obergericht». Kantonens reformerte innevånare lyda under en synod och ett kyrkoråd, katolikerna under biskopen i Basel. Undervisningsväsendet är väl ordnadt; högsta läroanstalten är ett gymnasium, förlagdt till hufvudstaden. 1886 uppgick statsförmögenheten till 11 1/4 mill. francs, statsinkomsterna till 553,929 och utifterna till 580,684 francs. -- 2. Hufvudstad i nämnda kanton, vackert belägen vid Rhen, hvilken flod redan der är särdeles strid och 2 km. nedanför staben vid Laufen bildar det af turister mycket besökta Rhenfallet (se Rhen och Laufen). 12,327 innev. (1888). Liflig handel, fabrikation af jernoch stålvaror, instrument- och urmakeri, ullspinneri m. fl. industrier. S. är väl bygdt, eger en mängd med fresker och skulpturer smyckade gafvelhus från 16:de och 17:de årh. och har mer än någon annan stad i Schweiz bibehållit karakteren af en gammal schwabisk riksstad. Bland offentliga byggnader märkas: en romansk münster, S:t. Johanneskyrkan i gotisk stil, båda från 12:te årh., en pelarebasilika från 11:te årh., rådhus och kasern i ståtlig renaissance, »Imthurneum» (en af bankiren Imthurn år 1864 skänkt byggnad, inneslutande teater, konsertsal och konstmuseum), ett museum med bibliotek (26,700 bd), ett gymnasium samt i stadens östra del en väldig, cirkelrund fästning från 16:de årh. I. S. föddes historieskrifvaren Joh. v. Müller.
Historia. Staden S., kring hvilken kantonen bildat sig, uppkom ur en ofvanför Rhenfallet belägen fiskareby och omtalas redan på Karl den stores (768--814) tid under namnet Scaphusitum (af scapha, båt). Den erhöll riksfrihet år 1264, men förpantades till huset Habsburg 1330 och lösköpte sig icke förrän 1419. År 1454 anslöt S. sig till de edsförbundne och upptogs 1501 som den 12:te orten i förbundet, hvarvid det äfven förvärfvade sig ett litet landområde på högra Rhenstranden, hvilket förökades genom sekularisation och köp efter reformationens införande år 1529. Den skråmässigt aristokratiska författningen störtades vid Helvetiska republikens upprättande år 1798, och sedan stad och land genom mediationsakten (1803) bildat en sjelfständig kanton, ledde en från landtfolket utgående demokratisk rörelse till antagandet af en representativt demokratisk författning år 1831. Genom en revision af 1876 har denna författning än mer utvecklats i demokratisk riktning.