Neufchâtel

Neufchâtel l. Neuchâtel [nösjatä'll], T. Neuenburg. 1. Kanton i vestra Schweiz, begränsad i v. af Frankrike (depart. Doubs), i n. af kant. Bern, i ö. af Neufchâtelsjön och i s. af kant. Pays de Vaud. Areal 808 qvkm. Kantonen genomskäres från s. v. till n. ö. af Juras parallella kalkkedjor, hvilka i kantonen hafva en medelhöjd af mer än 1,000 m. och nå sin största höjd i Creux du Vent (1,465 m.). Mellan kedjorna ligga enformiga, långsträckta högdalar med hårdt klimat, vidsträckta betesmarker och barrskogar. Fruktbaraste trakterna äro Val de Ruz och trakten mellan Jura och sjön, hvilken i motsats till »la montagne» (berglandet) kallas »le vignoble» (vinlandet). Af arealen äro 1,5 proc. vinberg, 20 proc. skog, 45 proc. åker, äng, beten o. s. v., resten improduktiv mark. Större delen af kantonen tillhör Aars (Neufchâtelsjöns) vattenområde, den vestligaste Doubs'. Kantonen räknade 1880 103,732 innev., de flesta reformerta (endast 11,651 katoliker). 75 proc. af befolkningen tala franska, 23,5 proc. tyska, 1,5 proc. italienska. Åkerbruket, hvars afkastning fyller endast 1/5 af behofvet, och vinodling äro hufvudnäringar i »le vignoble», Val de Travers och Val de Ruz, boskapsskötsel i »la montagne». Värdefullaste produkten ur mineralriket är asfalt, hvaraf i Val de Travers erhållas omkr. 2,000 ton årligen. Industrien sysselsätter 54 proc. af befolkningen. Jämte urtillverkning, som i kantonen sysselsätter omkr. 16,000 arbetare och har sitt hufvudsäte i La Chaux-de-Fonds och Le Locle, förtjena nämnas chokladoch likörtillverkning samt spetsknyppling. -- Författningen är demokratisk. Lagstiftande makten utöfvas af Stora rådet (le grand conseil), hvars medlemmar, 1 för hvarje 1,000-tal af befolkningen, väljas för 3 år direkt af folket. Verkställande makten utöfvas af de på 3 år af Stora rådet valde 5 medlemmarna i Statsrådet (le conseil d'état). I administrativt afseende är kantonen delad i 6 kretsar. Hufvudstad är Neufchâtel. Utom 18 fredsdomare och 1 skiljedomstol i tvister mellan arbetare och arbetsgifvare finnas 6 kretsdomstolar och, såsom högsta instans, en appellationsoch kassationsdomstol. Inkomster och utgifter hålla sig ungefär i jämnvigt. Skolväsendet är väl ordnadt. De reformerte dela sig i en »landskyrka» och en frikyrka; katolikerna lyda under biskopen i Lausanne. -- N:s område beboddes på romarnas tid af de galliske sequanerna, utgjorde sedan en del af det frankiska och det burgundiska riket samt kom i början af 11:te årh. med det senare till Tyska riket. Det förlänades 1288 af Rudolf I åt grefve Johan II af Châlons och tillhörde sedermera hans ättlingar inom skilda linier. 1503--1707 tillhörde grefskapet franska huset Orléans-Longueville, fick 1579, sedan det förenats med grefskapet Valangin, titel af furstendöme och ärfdes i början af 18:de årh. af konung Fredrik I i Preussen. Freden i Utrecht (1713) bekräftade hans rätt. Napoleon gaf det 1807 åt marskalk Berthier såsom ett suveränt furstendöme, men det återföll 1814, något forstoradt, till konungen af Preussen, som s. å. gaf det en konstitution, hvarefter det, ensam monarkisk stat bland alla kantonerna, upptogs som den 21:sta kantonen i Edsförbundet. Ett uppror gjorde 1848 slut på monarkien. Rojalisterna försökte i Sept. 1856 att återupprätta konungens makt, men blefvo, sedan de genom ett nattligt öfverfall bemäktigat sig slottet N., tillfångatagna af republikanerna. För att rädda sina anhängare från straff afstod konungen af Preussen d. 26 Maj 1857 från sina rättigheter (med undantag af titeln »furste af N.»). -- 2. Hufvudstad i nämnda kanton, belägen nära norra änden af Neufchâtelsjön vid Seyons mynning, dels på alluviallandet, dels på sluttningen af Jura (Chaumont). 16,662 innev. (1885), mest reformerta. Märkligaste byggnaden är det högt belägna, i 13:de och 14:de årh. uppförda slottet, förr residens för grefvarna och furstarna samt preuss. guvernörerna i N., nu regeringsbyggnad. Nära detsamma ligger kyrkan Temple du Haut (från 12:te årh.), med ett vackert monument öfver grefve Louis af N. samt en minnestafla öfver reformatorn Farel. Vid sjön ligger gymnasiet, med bibliotek, arkeologiskt museum och en värdefull naturaliesamling, grundad af Agassiz. Staden har äfven tafvelgalleri, ett utmärkt observatorium samt flere välgörenhetsanstalter, grundade genom enskilda medborgares frikostighet, t. ex. kommun-hospitalet genom David Pury (köpman, död i Lissabon 1786), som skänkte staden 6 mill. frcs, och Pourtalès-hospitalet genom Pourtalès. Préfagier-dårhuset, skänkt till kantonen 1844 af de Meuron, ligger 4 km. v. om staden. Liflig handel. Jernvägar sätta staden i förbindelse med Lausanne, Pontarlier, La Chaux-de-Fonds och Locle samt Basel och Bern.