Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Genève

Ämne: Schweiziska kantoner · Schweiz: geografi och kantoner

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 924–925 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Genève. 1. Kantonen hade 1888 105,509 innev., af hvilka 52,297 katoliker, 50,975 protestanter, 701 israeliter och 1,536 andra. De romerske katolikerna tillhöra, sedan G. skilde sig från Lausannes biskopsstift, intet stift; gammalkatolikerna lyda under den schweiziske nationalbiskopen, och den protestantiska kyrkan under ett af 23 lekmän och 6 prester bestående konsistorium; en del af protestanterna har emellertid trädt ut ur landssynoden och bildar en fri kyrka (Église libre). Med afseende på modersmålet voro 89,111 fransmän, 12,317 tyskar, 2,579 italienare, 97 räto-romaner och 1,405 talade annat språk. Antalet i kantonen bosatta utländingar var 30,910 (de fleste fransmän). Urtillverkningen, som infördes 1587 af fransmannen Cusin, producerar för omkr. 10 mill. frcs årligen. — Samtliga röstberättigade innevånare bilda Conseil général och rösta om kantonsoch förbundsförfattningen samt välja kantonens 2 representanter i schweiziska ständerrådet. Den lagstiftande maktens organ är Grand conseil (»stora rådet»), hvars 100 medlemmar väljas för tre år, Valbara äro alla medborgare af verldsligt stånd, som fyllt 25 år och åtnjuta fulla medborgerliga rättigheter. Stora rådet utöfvar äfven benådningsrätt, öfvervakar och bestämmer den årliga budgeten samt tillsätter bl. a. alla domare. Den verkställande makten är uppdragen åt Conseil d'état (»statsrådet»), 7 medlemmar, hvilka väljas för 3 är af Conseil général. Sedan 1879 finnes fakultativt referendum (minst 3,500 medborgare kunna förena sig för att begära folkomröstning om lagförslag) och sedan 1891 folkinitiativ för lagförslag. Folkundervisningen är obligatorisk och kostnadsfri. — 2. Hufvudstaden hade 1888 52,638 innev, (flertalet protestanter) och beräknades 1894 med förstäderna hafva 79,444. I Jardin des Alpes, nära norra stranden af sjön, står hertig Karls af Braunschweig 1879 aftäckta storartade monument (af Franel, Caïn ni. fl.) Den 1559 stiftade akademien med 4 fakulteter utvidgades 1873 till universitet (med äfven medicinsk fakultet). Till detsamma höra bibliotek (äfven stadsbibliotek) med omkr. 130,000 bd, naturhistoriskt museum och botanisk trädgård. Bland undervisningsanstalter må tilläggas École d'horlogerie med Musée des arts décoratifs i samma byggnad (uppf. 1874–78) och École des arts industriels (1877), båda på högra Rhônestranden, och bland samlingar Musée Rath (betydande konstsamlingar) och Musée Fol (fornsamling), på venstra stranden, samt Musée Ariana (n. om staden), en åt staden 1890 af skriftställaren Revilliod testamenterad samling föremål från olika konstområden.

Det radikala paitiet måste 1879 lemna makten till ett af åtskilliga element sammansatt s. k. demokratiskt parti, hvilket redan 1881 nödgades vika för de radikale, som (under Carterets och Gavards ledning) behöllo makten till 1889, då demokraterna (liberalt konservativa) skaffade sig majoritet. På 1870-talet hade äfven G. sin »kulturkamp» i den strid, som blossade upp emellan kantonregeringen och biskop Mermillod (se denne).