Sida 192
Inledning
- i78 -
C
under residerar nämligen polisen, hvilket kan betraktas som en förmån ej blott med hänsyn till pressmännens personliga säkerhet utan också i fråga om lättheten att på ort och ställe inhämta underrättelser om sådana pikanta utställningstilldra-gelser, som kunna blifva föremål för polisens handläggning. Vi skola naturligtvis hoppas, att sådana eventualiteter skola
bli mycket sällsynta — äfven om denna önskan kanske icke, af naturliga skäl, delas af en och annan utställningsre-porter.
Vi stiga uppför den af en altan öf-verskuggade trappan, öfver hvilken vi se en stor skylt med inskrift »Pressen», hvilken skylt, i förbigående sagdt, gifvit åtskilliga främlingar anledning att därinne förmoda någon slags filial af — maskinhallen. Från en tambur inkomma vi i en korridor, som utmynnar i ett skrifrum, hvilket
jämte ett tillstötande sådant är möbleradt med en mängd af grönt tyg öfverklädda bord och bekväma karmstolar, sådana där af trä, som smaka skrifkarlar. På hvarje bord står en telefonapparat; man behöfver således endast sträcka ut armen för att, om icke telefonfröknarna händelsevis ha något däremot, kunna samtala med sina vänner och bekanta staden rundt. Vi få veta, att såväl Allmänna telefonbolaget
som Rikstelefonen uppsatt alla dessa apparater gratis af pur
Interiör af Pressvillan.
Källa: Project Runeberg ·