Sida 760
Inledning
hemlighetsfulla dager, som insläppes genom de små blyinfat-tade färgade fönstren. Vi skulle kunna tro oss vara försatta till »den sjuke mannens» rike och vara frestade hälsa med ett artigt »salaam aleikum», därest vi ej funno före oss några kafifedrickande typer och personnager, hvilkas hela snitt är äkta stockholmskt och modernt occidentaliskt. I alla händelser slå vi oss ned och låta en af de mörkögda skönheterna servera oss en kopp mocka.
Återigen en desillusion! Vi upplysas om att det kaffe, som här serveras, är Kneipp-kafife, uppkalladt efter den berömde vattenläkaren salig »pfarrer» Kneipp i Wörishofen, han som lärt folk att traska barfota i daggiga gräset. Kneipp-kafifet består af lindrigt mältadt korn, som därefter rostats med ånga under tillsättning af kafifeextrakt. Detta kaffe beskrifves-vara särdeles lämpligt för personer med dåligt nervsystem och — dålig ekonomi, i sistnämnda hänseende naturligtvis på grund af sin billighet. Här serveras det emellertid icke oblandadt, utan tillsatt med 2/3 javakaffe, och så vidt vårt kaffe-förstånd räcker till att afgifva ett opartiskt omdöme, måste vi förklara oss vara fullkomligt nöjda med både smak och arom, detta utan att vi på 'något sätt låta besticka oss af den cigarrett,, som vi få gratis för vår tolfskilling.
Paviljongen tillhör Aktiebolaget Svenska Maltkaffefabriken, Stockholm, hvilket härstädes anlagt fabrik för tillverkning af fabrikatet i fråga.
Strax intill ligger ett annat kaffehus, i hvilket vi äfven aflägga ett besök, då vi nu en gång äro i farten och vår princip i allmänhet är att ej göra en god sak till hälften. Detta är äfven till det yttre hållet i österländsk, d. v. s. morisk stil, med hvita murar, platt tak och med spjälor och galler tillslutna fönster. Pluset har redan i sitt yttre något mystiskt lockande, och än mer förhöjes. frestelsen, dä vi bakom de halft nedfällda dörrdraperierna tycka oss se skymten af en tjusande odalisk. »Allah kerim!» (»Gud vill det!») mumla vi och stiga dristeliga på — vi känna oss nämligen så i turktagen, att vi till och med måste uttrycka oss på österländska tungomål, så långt vårt förråd räcker till. Vi inkomma i en orientalisk salong, möblerad i ungefär samma stil som den vi nyss lämnade, och
Källa: Project Runeberg ·
