Sida 20
B. Aristoteles teleologi
verkligt såsom ett visst föremål med bestämda egenskaper »I substanserna är det, som utsäges om stoftet, sjelfva verkligheten» (ή ένέργβιά)'). Denna är väsensbegreppet, som är uttrvckt genom »de slutliga differenserna»2). Dessa differenser ansåg Demokrit vara endast tre: gestalt, ordning och läge. Aristoteles anser dem vara många. »Somligt säges vara genom sammansättning af materien t. ex. så många, som uppstå genom blandning såsom honung, annat genom band såsom ett knippe, annat genom limning såsom bok, annat genom fog såsom låda, annat genom flere af dessa (differenser), annat genom läge såsom tröskel» a) o. s. v. Men alla dessa bestämningar äro ju sinliga och således tillfälliga Limning t. ex. är ju påtagligen ett rent sinligt begrepp. Men ändock äro de det substantiella i tingen gent emot materien. Enligt den foregående framställningen var det substantiella den rena formen. Men såsom det då visade sig, var denna form aldrig verklig for sig. Nu är den verkligheten sjelf, men då är den icke vidare ren form, utan innehåller i sig tillfa..iga bestämningar. Förut har det uppvisats, att materien aldrig är rent af oväsendtlig, nu visar det sig, att formen icke, for så vidt den är verklig, är ren form Men är den ej ren form, är den ej heller ett rent begrepp ej heller det rent allmänna och nödvändiga4). Det finnes
') Het. VIII, 2. § 11.
2) Anal. post. II, 13. 97, a. 18. Met. VII, 12 § 10 och § 14. Under den slutliga differensen äro inbegripna både genus proximum och differentia specifica.
>) Met. VIII, 2. § 2 ff.
*) Det finnes derför två slags former eller begrepp: nemligen rena sådana och med materiella bestämningar behäftade. Zeller fäster uppmärksamheten på detta förhållande sid. 347. nAnstoteles skiljer ofta mellan sådana begrepp, som uttrycka en ren form, och sådana, som beteckna en vid ett bestämdt stoff häftande form». Exempel på det förra är το χοΐλον, på det senare τό aiuöv, det ihåliga tänkt såsom rent begrepp och såsom en bestämning hos näsan. Enligt vår uppfattning betecknar endast det senare begreppet formen såsom ivtfytia, ty det förra såsom det rent allmänna är icke verkligt. Det
Källa: Project Runeberg ·