Sida 232
10. Blanche såsom författare
232
BLANCHE SÅSOM FÖRFATTARE.
sens-moral i sina arbeten: »Säkert är, att ädelmodet, som aldrig fanns deroppe, i första våningen, fann jag först på nedre botten.»*
Hjeltame i hans böcker äro, såsom han sjelf, utgångna ur folkets led, tillhörande folket. Alm, skrifvaren, segrar öfver intrigerna, störtar sina fiender och blir presidentens måg. Den fattige inspektören gifter sig med Julia, en ung, gudaskön och afundad konstnärinna, hvilken, när hon kysser honom, säger till sina vänner: »Måtte himlen en dag gifva eder en så ädel man att kyssa!» Axner, kopparslagarens fosterson, blir en stor man, ärad och beundrad högt öfver alla andra, och Laura, furstinnan, en dam af kunglig börd, nedstiger till folkets son och blir hans lyckliga maka. »Hu», säger hon, »jag vill inte stå på höjden, frysande af köld, med moln och örnar vid min sida. Jag vill ner till den gröna däld, der dina dygder blomma och dem du alltid skall vårda för menskligheten och för mig!» Ja, han låter till och med en obetydlig trädgårdsmästare eller ett slags herrbonde, såsom Ungresen på Berga, äkta en fin dam ur den högsta aristokratien. Tänk Eder en grefvinna som fru Petterson på 50-talet!**
Och alla dessa söner af en familj, dessa folkets barn, August Blanches syskon i mer än ett fall, tecknar han efter bilden af sitt eget konterfej. Han gör dem lika ärliga som han sjelf, lika goda, fullt lika ömtåliga, ädla och frisinnade, präktiga karakterer, högburna hufvuden, sanningskära naturer, fiender till förtrycket. Aldrig äro de rädda om sin personliga säkerhet; icke heller tveka de att uttala sin mening. Aldrig parlamentera de eller svika sina ideer. Alla äro de stolta öfver sin folkliga börd.
Hvad blir då idealet af en diktare för Blanche? Jo, det blir Sue, tecknad efter hans uppfattning. »Hans romaner» — säger Blanche — »väckte till lif det element, som under året 1848 icke allenast kullkastade Frankrikes tron, utan ock kom så många andra troner att vackla. — — — Han hade lyssnat till ropet ur fängelserna, till arbetarens klagan, till den under prestväldet och despotismens gissel qvidande fri-
* En trappa upp och på nedre botten eller Grosshandlaren och Klädmäklaren (af Blanche).
** Taflor och berättelser (Den lycklige trädgårdsmästaren) och Berättelser efter klockaren i Danderyd (Ungresen på Berga).
Källa: Project Runeberg ·