Sida 240
11. Revolutionsåret 1848
240
BEVOLUTIONSIBET 1848.
att sätta en gräns för det nu återvaknade begäret att hämma yttranderätten.»* Redan 1838, den 24 oktober, hade, enligt Lindebergs Bidrag till Sveriges historia, sextio tidningar fallit offer för denna »makt».
Hufvudfrågan vid 1844 års riksdag var, som man kunde vänta, representationens ombildning. Tack vare det intresse, frågan hade uppväckt, kom den uti ett nytt läge efter 1840. År 1840 hade Geijer bland annat påyrkat en reform så radikal som valrättens utsträckning »till hvarje myndig medborgare med god frejd, god kristendomskunskap och för öfrigt minimum af de uti folkskolan fordrade kunskaper», det vill säga han strök både klassindelning och census. Samma år bildades en reformklubb af riksdagsmän och enskilda personer för ett tvåkammarsystem. Ekholms reservation till konstitutionsutskottets betänkande 1845 innehåller förslaget. »Den tid var nu kommen, då representationsfrågan skulle blifva icke blott en riksdagsfråga, men en fråga som upprörde nationen» — säger Svedelius. — »Meningarnas strid blef passionernas. Längre fram på 40-talet var
* Frejas ansvarige utgifvare var boktryckaren A. j. Hellsten, som fick tillståndsbevis den 27 juli 1836. Från den 6 aug. 1838, då tidningen kallades Nya Freja, var boktryckerikonstförvandten A. Lennström ansvaring. Nyare Frejas ansvarige utgifvare hette Augustin Gérad (9 nov. 1838—12 jan. 1839); Nyaste Frejas ansvaring hette F. L. Kihlström (22 jan. 1839—11 mars 1844). Äfven dessa två voro konstförvandter. Tryckfrihetsåtalet rörde följande: en premierlöjtnant vid flottan, Löwenborg, hade gripit och misshandlat en sejlarelärling, S. E. Wallin. Då våldet skedde, låg fartyget ännu på redden. Löwenborg fick afresa oaktadt sitt brott. Hemkommen, ingaf han till Krigshofrätten en förklaring, åtföljd af en inlaga från Wallin, hvilken sade sig vilja afstå från allt ansvarsyrkande. Rätten frikände L., hvarefter målet gick till Högsta domstolen. Freja innehöll en artikel i saken, »Huruledes en premierlöjtnant vid Kungl. M:ts flotta, lotsad af Kungl. Krigshofrätten, öfverseglar svenska lagen», och härefter följde åtalet. Fredholm fann redan titeln innebära »en grof smädelse». För öfrigt innefattade den »sanningslösa och emot rätta förhållandet stridande uppgifter, äfvensom omdömen och yttranden, utgörande en väfnad af illvilja och smädelse». Aktörs slutpåstående bemöttes af svaranden (det vill säga af Blanche) med det yrkandet, att Fredholm måtte ådömas böter och offentlig afbön för ärekränkning. Juryn bestod af amiral Kreuger, kammarjunkaren Rehbinder och auditör Bergman, valde af Fredholm; kungl, sekret. Fredenstam, notarien A. Weser och f. d. riksdagsmannen målaren Gustafsson, valde af svaranden, samt hofrättsrådet Heerman, lagman Cassel och kommissarien i Riksgäldskontoret Hedberg, utsedde af domstolen. Freja frikändes.
Källa: Project Runeberg ·