Sida 402
19. Året 1865
402
ÅRET 1865.
Ordet revolution utslungas i hopen; pulsarna klappa högt, ställningen är farlig. »Det ligger i luften något högtidligt, som bannlyser skämtet, och man tycker sig förnimma en hemlighetsfull hviskning — numen adest/»
Så skref i slutet af november Orvar Odd åtta Stanzer för dagen, afspeglande stämningen. Det hette den 22:
»Stå stark, du svenske man, i pröfningsstunden,
Stå stolt, orubblig vid din goda rätt!
Stå oförryckt af sorlet, hur det brusar,
Stå vid din mening trofast vakten ut, Stå stark — men lugn! — — — —»
Den 28 hette det i Stanzen N:o 6:
>De gamla anor bytas ut mot andra, Medborgardygdens — mer än börd och blod — Och bättre än med ärfda sporrar vandra, Ar sjelf förtjena dem med idrott god. Upp, svenske ädlingar! Till nyfödd heder I gören folkets, tidens sak till eder! Det gäller gammal äras kapital Och fosterlandet — för en riddarsall»
Slutligen skref han den 29 november:
»Om några da'r, när allting så är lyktadt,
Som alla varma hjertan älska tro;
När hvarje stormmoln från vår himmel flyktat,
Och sinnena fått åter hemta ro,
Mitt fosterland, hvad stunder utaf lycka!
Hvad glädje att hvarandras händer trycka,
Att jorda kifvet uti glömskans graf
Och njuta blott, hvad stort oss striden gaf!»
I början af november 1865 hade borgarståndet en sammankomst på Hotel Royal. August Blanche öppnade diskussionen om frågan, hvilken rönte enhällig och liflig anslutning. När derför De Geers representationsförslag förekom den 4 december till afgörande i plena, mötte det endast fem nej i borgarståndets votering. Bönderna reste sig och ut-
Källa: Project Runeberg ·
