Sida 403
19. Året 1865
BEPBESENTATIONSFBÅGAN PÅ RIDDARHUSET. 403
talade sitt ja, de, likasom borgarne, klädde i sina högtids-drägter. Presterna voro tvehågsne; adeln icke mindre; fyra hela dagar talades för och mot, och adelns diskussion under dessa afgörandets timmar egde både intresse, färgrikedom och lif.
De Geers motståndare sparde icke på ord. Så t ex. sade grefve Carl von Hermanson: »Jag önskar, att detta nej måtte höras af samtid och efterverld!» Ihre förklarade, att det hela var vulkaniskt, allt för demokratiskt, allt för aërostatiskt. De, hvilka sammanfogat den luftiga byggnaden, »hängde på intet sitt murarelod, när de murade verlden», och Paykull var rädd för »den demokratiska smitta», hvilken var så uppenbar i De Geers representationsförslag.
Många voro i hög grad uppretade mot pressen, missnöjda med den djerfva agitation, som bedrifvits, elaka mot reformen, hätska mot de frisinnade. Gösta Posse sade: »Detta tal om stundens oafvislighet är blott en manöver, en knif, som sättes på vår strupe.» O. von Knorring sade: »Det är icke precis angenämt att uppträda mot förslaget, då man till exempel läst i en tidning, att tryckta listor på förslagets vedersakare skola kringskickas i landet för att beröfva dem folkets förtroende, och det är verkligen bekymmersamt, att pressen onäpst får husera som den behagar.» Flach uttryckte sin förvåning öfver De Geer, hvilken ju i Statsrådets protokoll sagt »Jör sent», ord från det märkliga revolutionsåret fyrtiåtta. »Jag hade svårt att fatta» — yttrade han förargad — »hur detta eko af den vilda tronomstört-ningen kunde af kronans förste minister framställas såsom argument inför Sveriges konung uti en statshandling, ämnad att från honom utgå till Sveriges folk.»
Skarpast uttryckte sig måhända Curry Treffenberg, hvilken i det kungliga representationsförslagets »stamfar» blott
Louis De Geer.
Källa: Project Runeberg ·