Sida 228
Historien om en skeppsbotten
Stockholmstyper. *
Handsölaren.
O
pPL
t andsölaren är en person som uträttar förefallande göro-mål, utan att vara engagerad eller i tjenst hos någon viss. Hans lif liknar mycket den neapolitanske lazzaronens. Så länge han har tillräckligt för sitt dagliga lifsuppehälle, står han med armarne i kors vid något gathörn, helst i närheten af någon krog, eller också sträcker han sig makligt på sin bår, i fall han är så försigkommen, att han i bolag med någon kamrat eger en sådan. Har han en styfver på fickan, är han både döf och blind för en hvar som anlitar honom; men när fickan är tom, är han ganska beredvillig och tjenstaktig, ända till dess han fått hvad han behöfver för dagen. Under flyttningstiden och då hans tjenst som bäst behöfves, spelar han ett slags matador och är ganska djerf och obillig i sina anspråk. Han talar icke mycket, men när han talar, är hvartannat ord en mer eller mindre
* Under denna öfverskrift började Blanche i Illustrerad Tidning för år 1860 meddela en, tyvärr snart afbruten, följd »Typer af Stockholms olika samhällsklasser, hvilka hvar för sig liafva sin egendomlighet eller särskilda karaktersprägel», såsom det heter i inledningsorden. Man har trott, att dessa teckningar från »det gamla Stockholm» äro nog åskådliga och träffande »bilder ur verkligheten», för att väl förtjena att bevaras.
Källa: Project Runeberg ·