Tillbaka Read Runeberg

Berättelser 6. Taflor och berättelser. Del 1

Originalsida 213
Originalsida 213
Originalsida 212
Originalsida 213
212–213

Sida 213

Berättelser efter klockaren i Danderyd ...

»Fick jag ändtligen blodet till hjertat, din kanalje!» yttrade dervid den hårdhände gästen; »men passa nu på medan det är varmt och skrif på ögonblicket ett fribref åt er arma hustru.»

Denne, under det han gnuggade och blåste på händerna, som blifvit krithvita af gastkramningen, stirrade mållös på den fruktansvärde hämnare han hade framför sig.

Sjökaptenens hustru syntes, under hela samtalet mellan hennes man och den främmande, nästan omedveten af hvad som föregick.

Byggmästaren tog derefter sin värd vid armen och ledde honom till ett bord, på hvilket nödiga skrifdon funnos.

»Titta inte åt dörren, min bäste kapten!» yttrade han, »ty dit kommer ni inte förrän jag vill... men der har ni pennan för att skrifva efter min diktamen.»

Sedan sjökaptenen fattat pennan, utbredde byggmästaren på samma bord tre stycken af de gamla bankotransportsedlarne af 100 riksdaler hvardera.

Segraren dikterade och den besegrade skref. På alldeles samma satt går det till mellan furstar och mellan nationer.

Sedan byggmästaren i utbyte mot kontanterna mottagit skrifvelsen, på grund hvaraf sjökaptenens hustru

Källa: Project Runeberg ·