Tillbaka Read Runeberg

Berättelser 6. Taflor och berättelser. Del 1

Originalsida 47
Originalsida 47
Originalsida 46
Originalsida 47
46–47

Sida 47

Berättelser efter klockaren i Danderyd ...

postväskan, men alla brefven voro öppnade och pengarne sin kos.»

»Är det inte som jag alltid sagt,» ropade fanjunkaren i vredesmod, »att alla poströfvare i riket, ordinarie så väl som extraordinarie, borde sala ihop och prägla en stor guldmedalj för att ge den åt generalpoststyrelsen som ett vedermäle af sin gemensamma tacksamhet för det hon låter allt fortlöpa efter gamla tabelaturen? Är det inte himmelsskriande, att flera tusentals, ja hundratusentals riksdaler skola dag och natt forslas genom landet utan annan bevakning än en full bonde och en sofvande postiljon!»

Det dröjde icke länge förrän fru Malm inkom med en spilkum varmt vatten, som stäldes fram midt emellan tvänne stora dricksglas, hvarefter den förekommande gästen började brygga toddarna.

»Te får se ut som nybetsad björk, men toddy måste likna gammal mahogny,» sade han, i det han fylde på flitigt ur rombuteljen; »en toddy bör ha fyra egenskaper, som alla börja med bokstafven s, den bör vara stor, stark, söt och sjudande.»

»Min är så stark, att denna egenskap gerna kunde skrifvas med stort S,» anmärkte Malm, som smakat på sin och tyckte att den väl mycket brände i halsen.

»Det hjelps med mera socker,» upplyste den rådige fanjunkaren, läggande ytterligare ett par stora sockerbitar uti klockarens glas.

Nu var toddy en så sällsynt vara i den tarflige och nyktre klockarens hus, att den nästan hade nyhetens behag. Regnet fortfor att piska fönsterrutorna, och en viss fuktighet anlöpte salen. Dertill kom att toddyn genom den ökade sockertillgången blifvit något ljufligare. Dessa omständigheter, i förening med fanjunkarens goda föredöme och förnyade tryckningar, gjorde, att vår klockare, hur han läppjade och läppjade, slutligen fick i sig hela mahognykolonnen.

Värdinnan, som, trots den artige krigarens alla uppmaningar, icke kunnat förmå sig att smaka mera än en tesked ur mannens glas, hade tagit godnatt och gått in i sängkammaren för att lägga sig.

»Jag gissar att herr fanjunkaren har någon sak vid tinget,» yttrade Malm, erinrande sig att Ensta ting skulle börja följande dag.

Källa: Project Runeberg ·