Tillbaka Read Runeberg

Berättelser 6. Taflor och berättelser. Del 1

Originalsida 48
Originalsida 48
Originalsida 48
Originalsida 49
48–49

Sida 48

Berättelser efter klockaren i Danderyd ...

»Rätt gissadt,» svarade fanjunkaren, under det han svarfvade till ett par nya kolonner af samma ädla träslag, »det är just mitt ärende, annars hade jag min själ icke gifvit mig ut i sådant hundväder... Processa får man så länge man lefver, och de enda som vinna derpå äro domare och advokater, liksom kortfabrikören är den ende som vinner på kortspel.»

»Jag tror visst att lagman Fröberger sjelf sitter i morgon,» sade Malm.

»Så mycket bättre,» menade fanjunkaren, »det finns ingenting så roligt som höra lagman Fröberger hålla ransakning med tjufvar. Inga tumskrufvar knipa så hårdt till som hans käftar, när han riktigt sätter sig före. Men en gång bet han i sten, och det var när han hade den bekante Kyrknisse från Råby inom skranket. Lagmannen kunde inte få ett enda ord ur Kyrknisses mun. »Vill du inte svara mig, karl?» ropade lagmannen. »Kan inte, nådig lagman,» svarade Kyrknisse. »Kan du inte svara ja eller nej, när jag frågar?» — »Kan inte, nådig lagman.» — »Det finns ingen fråga, som man inte kan besvara med ja eller nej.» — »Jo nog finns det alltid, nådig lagman.» — »Och hur skulle den vara?» sporde lagmannen. »Får jag göra en fråga, nådig lagman?» anhöll Kyrknisse. »Så fråga då, din skurk!» — »Fortfar nådig herr lagman att ta mutor än?» frågade nu Kyrknisse. Lagmannen blef flat och röd som en hummer i ansigtet.»

»Lagman Fröberger är en rättskaffens domare,» förklarade klockaren, som tänkte godt om alla.

»Jag säger bara hvad Kyrknisse sade. Hade lagman svarat ja, så hade han ju erkänt att han tog mutor; om han svarat nej, hade han ju medgifvit att han förut tagit mutor. Således finns det ändå frågor, som icke kunna besvaras hvarken med ja eller nej, och följaktligen var Kyrknisse den gången mer slipad än lagman Fröberger.»

»Men hur slipad Kyrknisse än var, blef han slutligen fast,» upplyste klockaren.

»Som lyckligt var,» medgaf fanjunkaren; »jag önskade att vi i hvar domsaga hade en sådan domare som den der lagmannen. Processen blefve då alltid lika kort för delinqventen som rolig för åhöraren.»

»Utan tvifvel,» medgaf Malm.

Källa: Project Runeberg ·