Sida 256
2. Nydaningsverket
brister parlamentsinstitutionen än haft, så egde den dock den stora förtjänsten, att den gjorde rättvisans vårdare själfständiga gent emot den annars enväldige suveränen. Genom den nämda anordningen bortföll äfven denna inskränkning i den nyas makt. Mot det tyranni, som kunde utöfvas i folkets namn, fans ej ens det skydd, som ligger i en oberoende domarekår. Att de förvaltande ämbetsmännen gjorts beroende af massans ynnest, var redan det beklagligt nog. För dem behöfde dock ej ett omval vara en existensfråga, då deras offentliga uppdrag ofta blott var en bisysselsättning, men för yrkesjuristerna, hvilka naturligtvis ensamma voro valbara till de egentliga domareplatserna, var sysslan i regeln ett lefvebröd. De utsattes då för frestelsen att vid rättvisans skipande glömma lagens fordringar för valmännens ynnest, och på detta sätt indrogs t. o. m. rättsväsendet i anarkiens malström eller stäldes i partidespotismens tjänst.
Samtidigt med arbetet på förvaltningens och rättsväsendets ombildning hade församlingen, drifven af finansnöden, bragt till närmare tillämpning beslutet om presterskapets egendom. Den 19 December 1789 bestämdes, att krono- och kyrkogods till ett värde af 400 millioner skulle säljas, och för att underlätta denna operation samt afhjälpa den af anarkien förorsakade bristen på mynt upptog man härvid Mirabeaus förslag om en utomordentlig kassa med rätt att utgifva sedlar. Dylika skulle under namn af assignater utgifvas till ett värde af 400 millioner, och såsom säkerhet därför skulle godsen tjäna; assignaterna skulle kunna utbytas mot sådana, men under tiden skulle de gälla såsom lagligt betalningsmedel.
Detta beslut gaf anledning till det första ingreppet i själfva den kyrkliga organisationen.
Inga af katolicismens institutioner voro mera motbjudande för tidsandan än klostren. Under det att församlingens majoritet erkände, att staten borde alt jämt sörja för det egentliga presterskapets aflöning, ville man ej medgifva det samma med afseende på klostren, mot hvilka redan les cahiers visat obenägenhet. Därför uppstod nu den tanken, att de till försäljning bestämda godsen lämpligast kunde erhållas genom en reduktion af deras egendom, och trots de presterliga
Källa: Project Runeberg ·