Sida 62
ANDRA KAPITLET.
Upplysningsfilosofien.
Motsatsen mellan de bristfÀlliga samhÀllsförhÄllandena i Frankrike och folkets intellektuella stÄndpunkt ger upphof till upplysningsfilosofien. Dennas förtjÀnster. Upplysningens negativa karaktÀr. Voltaire. Encyklopedisterne. Upplysningens abstrakta karaktÀr. Den klassiska anden. Olika samhÀllslÀror: Montesquieu, Ekonomisterne, Rousseau, Mably. Upplysningsfilosofiens utbredning bland de olika samhÀllsklasserna.
Vi hafva i det föregÄende kapitlet tagit i betraktande de förnÀmsta af de missförhÄllanden, som framkallade den franska revolutionen, och hafva dÀrvid fÄtt bekrÀftadt hvad som i arbetets början antyddes, att dessa missförhÄllanden egentligen berodde dÀrpÄ, att samhÀllsinstitutionerna ej lÀngre motsvarade sitt ÀndamÄl. Vi hafva Àfven sett, att detta i synnerhet var fallet i Frankrike, och dÀrigenom erhÄllit ett svar pÄ frÄgan, hvarför just detta land blef skÄdeplatsen för revolutionen. FullstÀndigt Àr dock hÀrmed ej detta spörsmÄl löst. Historien lemnar mÄnga exempel pÄ folk, hvilka lidit af liknande samhÀllsskador, men för hvilka följden hÀraf blifvit, ej sÄsom hÀr en pÄnyttfödande, ja verldsbefriande revolution, utan ett lÄngsamt aftynande eller en brÄdstört undergÄng. Revolutionen mÄste dÀrför Àfven haft sin grund i orsaker af mera positiv beskaffenhet, och vi hafva nu att tillse, hvilka dessa voro, liksom ock, om Àfven de kunna erhÄlla sin förklaring ur det franska folkets historiska utveckling.
