Sida 48
2. Upplysningsfilosofien
ANDRA KAPITLET.
Upplysningsfilosofien.
Motsatsen mellan de bristfälliga samhällsförhållandena i Frankrike och folkets intellektuella ståndpunkt ger upphof till upplysningsfilosofien. Dennas förtjänster. Upplysningens negativa karaktär. Voltaire. Encyklopedisterne. Upplysningens abstrakta karaktär. Den klassiska anden. Olika samhällsläror: Montesquieu, Ekonomisterne, Rousseau, Mably. Upplysningsfilosofiens utbredning bland de olika samhällsklasserna.
Vi hafva i det föregående kapitlet tagit i betraktande de förnämsta af de missförhållanden, som framkallade den franska revolutionen, och hafva därvid fått bekräftadt hvad som i arbetets början antyddes, att dessa missförhållanden egentligen berodde därpå, att samhällsinstitutionerna ej längre motsvarade sitt ändamål. Vi hafva äfven sett, att detta i synnerhet var fallet i Frankrike, och därigenom erhållit ett svar på frågan, hvarför just detta land blef skådeplatsen för revolutionen. Fullständigt är dock härmed ej detta spörsmål löst. Historien lemnar många exempel på folk, hvilka lidit af liknande samhällsskador, men för hvilka följden häraf blifvit, ej såsom här en pånyttfödande, ja verldsbefriande revolution, utan ett långsamt aftynande eller en brådstört undergång. Revolutionen måste därför äfven haft sin grund i orsaker af mera positiv beskaffenhet, och vi hafva nu att tillse, hvilka dessa voro, liksom ock, om äfven de kunna erhålla sin förklaring ur det franska folkets historiska utveckling.
Källa: Project Runeberg ·