Sida 261
2. Nydaningsverket
kyrkoherdarne, bland hvilka det stora reformverket, som vi veta, uppväckt ganska lifliga sympatier. För så vidt de voro renläriga katoliker måste de nämligen hysa de största betänkligheter mot den föreskrifna eden, ty denna innebar ej blott ett godkännande af de verldsliga författningslagarna utan ock af den kätterska kyrkoordningen, och med presterna följde de i allmänhet katolskt sinnade bönderna. När de af revolutionen oroades i sina religiösa förhållanden, förbleknade hastigt den förtjusning, hvarmed de först hälsat denna händelse, och de utgjorde dock nationens flertal. Redan under öfverläggningarna om den nya ordningen märktes betänkliga tecken, som bort kunna varna församlingen. I Elsass vann en petition till förmån för den bestående kyrkans orubbade bibehållande tusentals underskrifter. Bland Bretagnes strängt katolska bönder uppstod en häftig förbittring, och i södra Frankrike kom det ej blott på landsbygden utan ock i städerna till blodiga sammanstötningar mellan revolutionen tillgifna borgargarden och fanatiska af presterna upphetsade folkskaror, hvarvid de förra ofta drogo det kortare strået. För de nya förvaltningsmyndigheterna, hvilka just vid denna tid trädde i verksamhet, ökade de religiösa oroligheterna ännu mer svårigheterna i deras uppgift.
När så lagen var antagen, kunde den till en början ej genomföras i följd af presternas passiva motstånd. Då beslöt församlingen den 27 November, att alla kyrkliga funktionärer, som ej inom en viss tid svurit författningseden, skulle anses hafva tagit afsked; äfven denna lag nödgades konungen — genom hotelser med pöbelupplopp — den 26 December 1790 sanktionera, och därigenom bragtes frågan till sin spets. En del af församlingens presterliga medlemmar hyste visserligen ej några betänkligheter mot eden eller förmåddes afstå ifrån dessa. Redan dagen efter beslutets sanktionerande aflade abbé Grégoire eden, därvid protesterande mot att församlingen skulle kunna anses hafva tillåtit sig något intrång i själfva religionen. Genast eller under de följande dagarna följdes hans exempel af två biskopar, Talleyrand och Gobel (biskop
Källa: Project Runeberg ·