Read Runeberg

Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799)

Originalsida 298
Originalsida 298
Originalsida 298
Originalsida 299
298–299

Sida 298

3. Försök till författningsrevision

cordelierklubben uppfordrade genom en adress församlingen att proklamera republiken (den 22 Juni); och Brissot yttrade sig i samma riktning i sin tidning, under det att Marat ej försummade att rekommendera sin universalkur: militärdiktatur och massmord.

Dessa tecken gjorde emellertid ej blott centern utan äfven Barnave och hans vänner betänksamma. Anarkien var ju ej häller deras mål, ehuru de så ofta arbetat den samma i händerna. De hade nu i hufvudsak genomdrifvit sina åsigter, och Mirabeaus död hade befriat dem från deras — hittills — farligaste medtäflare om makten. I stället hade de börjat ana en ny sådan i Robespierre. Långsamt, men säkert hade denne utvidgat sitt inflytande bland jakobinerna och den revolutionära pöbeln genom att konsekvent försvara alla samhällsupplösande tendenser. I följd af detta inflytande hade han äfven omsider lyckats vinna en viss betydelse inom församlingen och nöjde sig ej längre med att där vara triumvirernas vapendragare. På ett känbart sätt hade desse fått en erfarenhet häraf, då han den 16 Maj 1791 emot deras önskan genomdrifvit, att den konstituerande församlingens medlemmar ej skulle kunna inväljas i den blifvande riksdagen — ett beslut som för öfrigt finner sin förklaring dels i högerns hat mot den liberala majoriteten, dels i den herskande sentimentala oegennyttighetsmanien, dels i fåfängan hos de obetydligare representanterna, som föredrogo att genom lag utestängas från riksdagen framför att ej blifva omvalda. Alt detta hade redan före konungens flykt åstadkommit en viss osäkerhet i de hittillsvarande partibildningarna inom församlingens venster, och genom den kris, som denna händelse framkallade, fullbordades dess upplösning. Triumvirernas skara skilde sig nu fullständigt från den yttersta venstern och sammansmälte i stället med den venstra centern till ett stort parti: de konstitutionella, som till sitt mål gjorde revolutionens afslutande och monarkiens upprätthållande på den fria författningens grund. Då partiet

Källa: Project Runeberg ·