Sida 53

Slagsmål.

Detta sällskapsnöje idkas mest i fria luften och mellan vuxna vänner. Sätten härvidlag äro så mångfaldiga, att det icke kan falla mig in att genom någon slags anvisning lägga ett eventuelt band på den individuella friheten å detta område.

Kap. 5.

Biodling och binäringar.

Att odla bi är förenadt med så stora nöjen, att det är rent af förunderligt att se, huru litet det lönar sig.

Den skicklige biodlaren förskaffar sig några kupor, som han uppställer i sin rosengård. Härpå fångar han på ängen ett tillräckligt antal bi (Apis meffica K.), hvarefter han af dessa bildar en svärm, under öfverinseende af någon drottning. Inom kort får man se de flitiga steklarne flyga sin väg till någon trädgård en half mil derifrån, der de då infångas af denne trädgårds lycklige ägare, och sålunda blifva hans egendom. Redan detta är en stor fördel.

Hvarje höst tager man deras under sommarens lopp mödosamt insamlade honung ifrån dem, hvarpå de försjunka i en dyster dvala, för att först nästa vår åter begynna sitt otacksamma arbete.

Af honung beredes mjöd — en dryck, som icke drickes af någon nu lefvande menniska. Härpå kan den skicklige biodlaren förtjena ända till två, ja, goda år inemot tre kronor.

Bålgetingen är det bästa biet. Tre å fyra sådana kunna förkorta lifvets vedermödor för den skickligaste biodlare.

Binas hemtrefliga surr väcker hos en idog biodlare gerna tanken på att skaffa sig en violoncell eller ett positiv. Detta kallas äfven

musik.

Med fullföljande af under ungdomsåren påbörjade studier kan således biodlaren med lätthet, derest det blir

Skannad sida 53