Sida 198
Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan
198 OM FOLKSKOLEINSPEKTIONEN.
välsigna de' vidtagna åtgärderna och visa sig förtjusta öfver den timade forändringen. Denna märkvärdiga omstämning af opinionen till skolans fordel just hos dess värsta vedersakare, hvaraf jag ' på många ställen, rönt bevis, har i sanning varit en ganska värderad godtgörelse for många obehag, som jag haft under mina bemödanden för skolans upphjelpande.
Tillfredsställelsen med folkets förhållande till skolan är dock ännu icke oblandad. Några församlingar finnas nemligen, hvilka ännu i denna stund hårdnackadt motsätta sig de förslag till undervisningens upphjelpande derinom, som framställts. Man får emellertid låta tiden och förnyade föreställningar verka, till dess mptståndet förr eller sednare ger med sig, ehuru det är sorgligt att se flera års klasser af barn genom ett sådant uppskof gå miste om den bättre undervisning man åsyftar att bereda dem.»
(Dahlstedt). »Enligt skolråden? uppgift omfattas skolan med fullt fortroende i 16 skoldistrikt. I de öfriga klagas mer eller mindre öfver likgiltighet for densamma å föräldrarnes sida. I några församlingar säges det, att folket ännu anser skolan som en »börda och snarare för en straffanstalt än en uppfostringsanstalt». Orsaken härtill är dels oförmåga hos folket att inse behofvet af vidare undervisning än den, som kan lemnas i småskolan, dels också mindre skicklighet hos skollärarne, hvilka icke förmå att skaffa skolan något anseende. Förtroendet ökas emellertid år efter annat, i samma mån skolan kommer att skötas af skicklige och nitiske lärare och föräldrarne sålunda finna, att barnen i skolan lära någonting, och framför allt sedan folkskolan hunnit att uppfostra ett slägte, som genom densamma kommit i åtnjutande af en bättre undervisning, skall förtroendet vinna stadga.»
(Nennes), »De uppgifter jag erhållit, och den erfarenhet jag samlat, gifva vid handen, att folkskolan omfattas med ett stigande förtroende å folkets sida. Väl tror jag, att ännu en eller annan församling finnes, der man, om man finge råda sig sjelf, skulle kasta skolan öfver. bord för det besvär och de omkostnader den medför. Men folket börjar inse, att skolan är nödvändig, ja, jag har ofta från folkets läppar fått höra, att den är en välgerning. Det är nu gemenligen endast en eller annan framstående odalman som, sjelf utan skolundervisning i ungdomen, efter att på egen hand hafva lyckats förvärfva sig de insigter, som erfordfas for att sköta kommunala angelägenheter, talar föraktligt om skolan, den han anser för onödig. »Jag har blifvit hvad jag är utan skola», är en tanke, som understundom temligen tydligt framskymtar bakom de mer eller mindre försigtigt lagda orden. Så är det ock naturligt, att de-, som sjelfva inga barn hafva, skola försöka inlägga sitt votum mot omkostnader och utgifter, af hvilka de icke sjelfva se sig kunna hafva någon direkt nytta.»
Lunds stift. (Qviding). »Ibland alla folkklasser tyckes ett stort förtroende till folkskolan vara rådande. Eedan den ifver, hvarmed nya skolor alltjemnt upprättas, utvisar folkets gynnsamma sinnesstämning i detta hänseende, och hurusom föräldrar anse skolan vara i stånd att bättre undervisa barnen än de sjelfva. Att få en skola på nära afstånd för att på
Källa: Internet Archive ·