Framtiden: tidskrift för fosterländsk odling

NVnPENS KOMlffinnKATIOKEB. g3

I högsta måtto iatressant är åertöre ea inblick i det sätt, bvarpå EiE^aiid uppfattat och för sig och sina intressen genomfört å^ vunna m&fl^etema för kommunikationernas ntvecklande. Det är ett sitt färdigt ett yerldslolk. Inskränkt i tenitorialt afseende till sin d, sökte dét engeldca folket i första hand på häftet ett vederlag för sitt lands litenhet och skapade sålunda sin väld^ flotta. Ett s^öralde betingade koienier, dessa foryärfrades, och sålunda ha En^ands stora utomeuropeiska besittningar tillkooamit Men denna utvecklingsixrocess tiMh&r icke den närvarande tiden och vi öfrergå tiH ett nytt skede i konmiunikationemas historia. Med jemvägames uppträdande foriarade hi^et en del af sin egenskap att vara det företrädesvis sammanbta* (kade elementet folken emellan. Detta insågs ganska väl i England, och det sista indiska upproret lärde dessutom att en tidsenlig utveckling äfven inom ett lydland är den sakraste borgen för magtens bibehållande. En direkt jemväg till Indien kunde icke åstadkommas, men väl kunde detta land sjelft öfverdragas med ett jemvägsnät I stället för en direkt jemväg etablerades den ofvannämnda »the överland route» öfrer Egypten. Detta sistnämnda land har sålunda åter erhållit hela betydelsen af ett vigtigt transitoland, liks<nn i forntiden. Men den politiska följden af denna förbindnin^sväg mellan England och dess vigtigaste besittning blef att Storbrittannien måste toga det sjunkande turkiska väldet under sina vingars skugga. Detta sitt åt ifrågavarande välde förlänade skydd har England dessutom vetat att på änmi ett annat sätt för sig göra fruktbärande. Då försöket att medelst en undervattenskabel genom Röda hafvet sätta Indien i direkt telegrafforbindebe med England strandat, i det kabeln brast och arbetet med dess uppfångst för hettans skull blef omöjligt för de engelska ingeniöreme, beslöts en annan telegrafledning till Indien. Denna, full* ändad den 17 Januari 186Ö, går öfver Eonstantinopel, Skutari, Angöra, IMarbekr, Bagdad och Basra till Schatt el Arabs mynning i Persiska viken, derifrån (submarin) tiU kusten af Beludschistan ocfa vidare till Sinds utiopp, der densamma ansluter sig till det indiska telegrafoätet. Vid Belgrad träder denna linie i förening med det österrikiska telegrafsystemet. Turkiets integritet är sålunda en lifsfråga för En^ands indiska valde och med detsamma för hela dess magtstallning i den stora Orienten.

Helt annorlunda gestaltar sig den stora unionens kommunikationsväsende, och dock utgå de båda folkens politiska sträfvanden Mn ganska likartade principer. I hvartderas natur är den anfallande hållningen ett lifsvilkor; i Amerika dock mera såsom en följd af den ungdomsMska inre kraften, i En^and deremot snarlikt ett retmedel för dess i kraft aftagande lifsfunktioner. Amerika har tidigast och i de största proportioner vetat att för sig tillgodogöra alla nu kända