Sida 29
Anmärkas må, att åtminstone gårdsråna skildras såsom människovänliga varelser, som vårda sig om gårdens bästa och trefhacL
I isl. begagnas ordet dis dels om gudinnor (så dis goda békkjar i Haustlöng om Idun, öndur-dis i Ynglingatal om Skade, Vana-dis i Snorra-edda om Fröja) *), dels, och vanligast, om andra högre kvinliga väsen; så om valkyijor (t. ex. Herjans dis, Guðrúnarkr. I, 19; i Krákumál talas om disir, wer frå Herjans höllu Oðinn hefir sendaru), ofta äfven om ett slags skyddsgudinnor; äfven synes det begagnas om nornorna (jfr Egilson, Cl. Vigf.) I omskrifningar begagnas ordet, på samma sätt som gudinnors namn öfverhufvud**), om kvinnor i allmänhet; ur detta bruk har man väl ock att förklara de få, hos Egilson anförda, fall, där ordet, äfven utan att stå i om-skrifning, begagnas i betydelsen kvinna. Snorra-edda uppger äfven betydelsen syster: heitir ok systir dis, jóðdís. Så kan ordet nog öfversättas, t. ex. i Loga dis Ynglingatal, men i detta o. d. exempel står ordet dock utan tvifvel egentligen på samma sätt som i öfriga omskrifningar, och att ordet i sig har betydelsen syster, behöfde starkare bevis. På den ibland äfven angifna betydelsen prestinna känner jag ej något exempel. Grimms sammanställning af dis med fht. itis, fsa. idis, ags. ides kvinna, förnäm kvinna, synes mig trots likheten mellan isl. dis Skjöldunga och ags. ides Scildinqa i Beövulf***) högst osäker på grund af ljudförhållanden, dels den i de ty. formerna förekommande förstafvelsen, dels olikheten i vokalens kvantitet (jfr Munch s. 60).
*) Ensamt stående förekommer dock ordet i isl. poesi mig voter-
ligt ej med samma betydelse som åsynja.
**) Jfr Snorra-edda s. 112: kona er ok kend vi
