Sida 78
Övriga gudar
Öfriga gudar.
De intyg om sådanas dyrkan, som synnerligen åtskilliga sv. ortn. kunna tyckas innebära, äro af tämligen osäker art.
Man träffar flere äldre ortn. böljande med Hadh-, Hadha-(äfven Hadhi-). Sådana äro: Hadaberghum, Alunda, Upl., DS ITI, 93; Hadhastum IV, 539 (1337), nu Hasta, Pogdö, Sdm.; Hadhastum, SEP (1352), nu Hastad, Götlunda, Ner.; Hathe-sta, SRP (1352), “tr. i Åkerbo här.“, Vml.; Hadhaheda, SRP (1400), nu Haghed, Kopparberg, Dal.; Hadhwas s. Styffe (1410), nu förenad med Ryda, och Hadhwet DS HI, 146 (1313), nu Hafvet, Sättila, båda i Vg.; Hadhistadum DS Hl, 128 (afskr.),
nu Haddesta, Harsta, Ög.; Hadhvaia, SRP (1377), Pinl. Det
är möjligt, att dessa stå i sammanhang med namnet på guden Had eller Höd, isl. Höðr, Saxos Hotherus. Men man kan ock tänka på sammansättning med ett mansn., då man träffar
Høthir användt som sådant i Upl., DS IH, 89. — Personn.
Hødhéluer de Gelestum och Hødelf de Dreglingi (båda DS III, 94) synas mig vara sammansatta med ett appell. *hödh strid; jfr de fht. namnen på Hadu-, de ags. på Heaðo-. *)
I Bragasæter s., Styffe (1430), nu Brastad. Bohusl., ingår måhända guden JBrages namn. Jfr ock Falkm. 113. Bragi
förekommer dock i isl. äfven som namn på män, t. ex. på en mytisk skald.
I ortn. Widarsleff\ s. i Sm., Styffe (1339; äfven Wethers-löff, 1402), väl ock i Widhersrum s., Sm. K., Styffe (1418),
nu Virserum, ingår ett namn Vipar, som dock, åtminstone i förra fallet, snarare torde vara mansn. än gudan. — Om Vidar och Vale som namn på konungar i folksägnen se Hyltén-
Cav. H, 332.
Därvid att Hœrmoper förekommer som mansn. (hirmujfrr L. 932, h(ai)rmuj&, ack., L. 1196; jfr det latin. Hærmodus DS 1, 445) vågar jag ej här lägga någon vigt.
*) Måhända förtjänar det någon uppmärksamhet, att båda dessa personer öro från Alunda, Upl., hvarest en gård just bär ett med Hada-börjande namn (se ofvan). — Namnens genus syns ej; antagligen äro de kvinnon.; jfr s. 16, noten.
Källa: Project Runeberg ·