Read Runeberg

Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige

Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 63
62–63

Sida 62

Tor

t

afeeende på dessa och närbeslägtade sk. namn får jag för öfrigt

hänvisa till Falkm. s. 179 f.

Hall. Tor sjö, Gunnarp. Osäkra synas Torstorp, Grime-ton och Vinberg, och Torås, Valda. Torup s. hör ej hit, då den gamla formen är Thordatorp (1413; äfven Thororp, 1402), Styffe.

*

Bohusl. T hor sby s., Styffe, nu Torsby; Torsby, Teg-neby; Thorslanda s., Styffe, nu Torslanda; Torskog, Vester-landa. Afven Tose s. hör hit, då den gamla namnformen enligt Holmberg II, 184 var Thorseiöis.

Däremot hör ej Torsbo, Qville, hit, då den gamla formen

enligt a. a. II, 109 var Thorisboer.

Ftnl. Jag har här blott att lemna en sammanfattning af uppgifterna i Freudenthals olifca arbeten. — Följande ortn. synas höra hit; i Nyland Tor sborg, Torsböle, TorskuUa, Torso alla i Karis (ett Torsjö i Karis nämnes hos Rietz); Torsby, Pemå; Torsvik, Kyrkslätt; däremot höra Torsbacka, Ingå och Torby, Pojo, ej hit. då de ha sidoformerna Thordsbacka och

Thordeby; äfven Thors, Helsing, synes snarast innehålla gen. af något mansn.; i Eg. Finl. Torsböle, Kimito; Åland Tosarby, älst “enligt Arwidssons Handl. anno 1431 Torsalby“; Torshol-ma, Hammarland; däremot ej Torsholma, Kumlinge, äldre Tolffzholma, Tolzholma. —- Stor-Tors och Lill-Tors, Närpes s. (Freudenth , Närpes dial.), äro väl snarast bildade af något mansn., hvari Tord namn ingår.

I sammanhang må nämnas de af Russw. II, 180 samlade estsv. ortn., som kunna höra hit. Utom det redan s. 46 behandlade Toraka äro de Torsgrunn, Tortall och Torväg; man kan dock här äfven tänka på tör (II, 356) i betydelsen tom, fyrbåk, sjömärke.

Till alla dessa ortn. kan ytterligare läggas det DS III, 287 nämda Thorsrum, (“in Thorsrumi“), hvars läge ej synes kunna närmare bestämmas.

Källa: Project Runeberg ·